GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Detta är olovlig underrättelseverksamhet

En person misstänks för att ha bedrivit olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och främmande makt. Samtidigt har rättegången mot två spioneriåtalade bröder precis inletts.
Här reder vi ut vad som är skillnaden mellan de två brotten.
Brott • Publicerad 25 november 2022
Plast över en dörr på bostaden där två personer greps under tisdagsmorgonen, misstänkta för grov olovlig underrättelseverksamhet respektive medhjälp till samma brott.
Plast över en dörr på bostaden där två personer greps under tisdagsmorgonen, misstänkta för grov olovlig underrättelseverksamhet respektive medhjälp till samma brott.Foto: Fredrik Sandberg/TT
Runar Viksten, före detta ordförande för Försvarsunderrättelsedomstolen, här på en bild från 2013.
Runar Viksten, före detta ordförande för Försvarsunderrättelsedomstolen, här på en bild från 2013.Foto: Claudio Bresciani / TT
Teckning från första häktningsförhandlingen mot den yngre av två spionmisstänkta bröder. Den 11 november åtalades han tillsammans med brodern för spioneri mot Sverige under tio års tid.
Teckning från första häktningsförhandlingen mot den yngre av två spionmisstänkta bröder. Den 11 november åtalades han tillsammans med brodern för spioneri mot Sverige under tio års tid.Foto: Anders HumleboTT

+ Vad är olovlig underrättelseverksamhet?

I lagen står att den som går främmande makt tillhanda och gör det hemligen eller genom att använda svikliga medel kan dömas för olovlig underrättelseverksamhet, om syftet är att skaffa uppgifter om sådana förhållande som kan medföra men för Sveriges säkerhet, om de hamnar i händerna på främmande makt.

Just begreppet "verksamhet" är ett nyckelord här, det är det som är straffbelagt. I fokus ligger även att metoderna ska utövas hemligt eller med "svikliga medel".

– Då tänker man sig det som Säkerhetspolisen brukar betecknas som konspirativa metoder. Det kan vara att en underrättelseofficer väljer att på olika sätt försvåra för Säkerhetspolisen att avslöja vad som händer, genom att exempelvis byta kommunikationer titt som tätt, förklarar Runar Viksten, före detta ordförande för Försvarsunderrättelsedomstolen.

+ Vad är bakgrunden till det här brottet?

Brottet kom till för att täcka upp en lucka i lagen som blev tydlig i ett fall med en ung ryss som arbetade på SLU i Uppsala och som uppvaktades av en underrättelseofficer med koppling till Ryssland.

– Man förstod att underrättelsetjänsten som uppvaktade den här mannen var ute efter information och till slut gjorde man ett tillslag där den unge ryssen greps, säger Runar Viksten.

Under utredningen såg man att mannen visserligen kunde ha kommit över information på SLU, men inget som kunde kopplas till men för rikets säkerhet. Åklagaren behövde till slut släppa den unge mannen.

– Det kändes otillfredsställande för helt uppenbart hade ju de här figurerna något skumt för sig. En underrättelseofficer lägger inte ned den mödan utan att ha något syfte.

Fallet ledde till införandet av det nya brottet, där själva verksamheten som underrättelseofficeren ägnade sig åt, plus den medverkan den unge mannen ställde upp på blev brottsbelagt, berättar Viksten.

– Den här verksamheten behöver inte ha lett till att en person har fått tag på information som är så känslig att den kan kopplas mot Sveriges säkerhet, utan det är själva ansträngningarna här, förfarandet, som man vill kriminalisera.

+ Kan detta ses som förberedelse till spioneri?

– Nej, det är ett självständigt brott och ska inte betraktas som en förberedelse till spioneri. Det kan man också dömas för, men här ligger själva verksamheten, beteendet, i fokus. Lagstiftaren tycker inte att man ska kunna hålla på med den här typen av verksamhet där man ser att främmande tjänst är ute efter att försöka få tag i uppgifter som är känsliga för svensk säkerhet.

+ Hur pass allvarligt är det här brottet?

– Det här brottet är förstås mindre allvarligt än spioneribrott. Det grova brotten för olovlig underrättelseverksamhet kan medföra straff upp till fyra år, det ska jämföras med grovt spioneri som kan leda till livstidsstraff.

+ Vad är då spioneri?

– För att kunna dömas för spioneri måste direkta syftet vara att gå främmande makt till handa, och sedan har gärningsmannen olovligen anskaffat, befordrat, lämnat eller röjt uppgifter som är så känsliga att om de har kommit främmande makt tillhanda så skulle det kunna utgöra ett men för Sveriges säkerhet, säger Runar Viksten.

Själva spioneribrottet har alltså gått längre, förklarar han.

– Framför allt är har det ju konkretiserats, att här är en figur som faktiskt har tillskansat sig känslig information, och detta har han gjort för att gå tillhanda främmande makt.

+ Olovlig underrättelseverksamhet finns i tre olika varianter, vilka är de?

Ett av brotten är riktade mot Sverige, det andra mot främmande makt och någon verksamhet som främmande makt bedriver här.

Det tredje är underrättelseverksamhet riktat mot person, det som tidigare kallats flyktingspioneri.

TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.