Dyr mat ger tråkigare matvanor

Dyrtiderna och extraprisjakten gör att vi inte längre bestämmer helt fritt vad vi ska ha till middag. Extraprisbladen styr oss.

– Det som händer nu är att vår matlagning går från luststyrd till styrd av erfarenhet, säger Richard Tellström, måltidsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Vi tittar på extrapriser och lagar sådant som vi redan kan tillaga utifrån de varor som är billiga, förklarar han.

– Vi lagar med händernas minne. Frihandsmatlagning som vi kan göra utan kokbok.

Men det blir inte särskilt nyskapande, konstaterar han.

– Matlagningen blir stillastående och bakåtblickande.

Vi rör gärna ihop något såsigt och krämigt, för det ger oss trygghet, förklarar han.

Fast han tror också att vi försöker ta vara på rester bättre.

– Om det är en rätt jag tror blir vanligare nu så är det gratänger. Där kan man gömma lite allt möjligt.

Även rätter som köttfärslimpa kan få innehålla sådant som annars blivit över.

– Kristidsmat är utdrygningsrätter. När tiderna blir goda igen kommer dessa inte att överleva.

Alltid – både i goda och sämre tider – så gör vi en bedömning av vad som är prisvärd mat, förklarar han. Hur den faller ut beror på hur mycket pengar vi har. Nu värderar vi prisvärd mat utifrån en helt annan måttstock än bara för ett år sedan.

– En producent lanserade en bondböngryta 2021. Nu är den borta. Det var inga dyra ingredienser, men den ansågs inte prisvärd numera, så den försvann.

Kanske kan man undra om vi äter onyttigare när vi försöker handla det som är billigt.

– Nej, hur nyttigt man äter hänger ihop med utbildningsnivå. Lågutbildade äter sämre än högutbildade och kvinnor äter bättre än män.

Dyrtiderna kan mycket väl göra att vissa rätter som vi brukat äta helt försvinner ur vår matkultur, konstaterar han.

– Jag såg att lax i en butik kostar 397 kronor per kilo. Den brukade kosta 99 kronor kilot tidigare. Då var det en vanlig produkt i vår vardag.

Men nu går ju inte det när laxen blivit så dyr.

– Laxen kan komma att falla ur vår matkultur. Den anses inte prisvärd, och folk väljer andra produkter.

Då krisen är över och vi vant oss vid det kan den vara borta för alltid, tror han.

Vi köper inte längre så gärna vegetarisk färdigmat, konstaterar han. Trenden som kom för några år sedan är borta.

– Den kom av sig. I krisen står vi för naturlighet och traditionella värderingar, och människor vill ha traditionell mat.

Vegoprodukter ses som hårt processade och onaturliga, och passar inte in i vår krismatkultur längre, förklarar han. Vi köper inte heller så mycket ekologisk mat.

– Närproducerad mat har blivit viktigare.

Kommer vi kanske att bli trägna odlare och entusiastiska syltare och saftare? Nja, antagligen inte, tror Richard Tellström.

– Det beror ju på hur svår krisen blir. Men generellt sett så tjänar vi så lite på att göra det själva. Det är för lite pang för pengarna.

Under 1990-talet rådde också kris. Då den var över, och vi kunde börja slå oss lösa igen i köket, så uppstod en ny matkultur.

– Då kom crossovern. Det är en blandning av mat från olika kulturer. Som tacopaj eller kebabpizza.

Det kommer att uppstå en ny matkultur också när den här krisen är över, det är Richard Tellström helt säker på. Om man tittar bakåt så har det krävts kriser för att vi ska få nya matkulturer, och det gör det så spännande, tycker han.

– Vi har ett behov av att fördriva krisen med nya matvanor.