Experter sågar krav på handhälsning

– Flera kommuner säger att de vill pröva saker rättsligt – men det här är redan prövat, säger Susanne Fransson, docent i rättsvetenskap, till TT.

Den som vill ha anställning inom Trelleborgs kommun måste gå med på att skaka hand – om de ledande politikerna får som de vill, rapporterade Trelleborgs Allehanda under fredagen.

– Argumentet för att det är viktigt i Trelleborg är att det är ett signalvärde. Man tar seden dit man kommer och man ska respektera alla, säger kommunalrådet Mikael Rubin (M) till TT.

Efter att både Moderaterna och Sverigedemokraterna fått igenom motionen om handhälsningstvång i kommunstyrelsens arbetsutskott tänker man föreslå kommunstyrelsen att i sin tur förslå kommunfullmäktige att anta förslaget. En handskakning utgör nämligen ”vanligt svensk folkvett”, enligt kommunalråd Mikael Rubin (M).

– Då saknar man vanligt svensk rättsvett, kontrar Tommy Iseskog, universitetslektor i arbetsrätt och jurist, och understryker att saken kring krav på handhälsning redan har avgjorts rättsligt.

– Arbetsdomstolen (AD reds anm) konstaterade i fjol i en dom att det här utgör indirekt diskriminering, säger han till TT och fortsätter:

– Där sade AD att det viktiga är att man hälsar och det går att göra på annat sätt. Det är inte nödvändigt att ta just i hand för att uppnå en inkluderande effekt.

Fallet som Tommy Iseskog – och även Susanne Fransson – tar upp är från 2018, då AD slog fast att en kvinna som inte ville skaka hand med män av religiösa skäl diskriminerades när ett företag i Uppsala avbröt en rekrytering.

Kvinnan sökte jobb som tolk, men ville inte ta den manlige chefen i hand för att det skulle vara en synd enligt hennes tolkning av islam. I stället lade hon en hand mot sitt bröst som hälsning – något som företaget ansåg inte dög på en jämställd arbetsplats.

Men det duger visst, fastslog domstolen.

– Där sade AD att det viktiga är att man hälsar och det går att göra på annat sätt. Det är inte nödvändigt att ta just i hand för att uppnå en inkluderande effekt, säger Tommy Iseskog.

Att arbetsgivaren har rätt att införa en policy för hälsning på en arbetsplats med syfte att visa varandra respekt är en sak. Men är då handskakning det enda alternativet?

En respektfull hälsning kan likaväl utgöras av exempelvis en bugning eller hand på hjärtat, enligt juridiken.

– Det viktiga är att bemöta människor med respekt, se dem i ögonen och på något sätt ändå säga hej, säger Susanne Fransson och refererar till religionsfrihet.

– Alla har rätt att tolka sin egen religionsuppfattning, och kunna ge uttryck för det.

Kan då Trelleborg göra verklighet av sitt handhälsningskrav?

– En sådan här regel och policy kommer alltid att vara diskriminerande för dem som söker arbete i kommunen om det leder till att de inte får arbetet.

Tommy Iseskog frågar sig även om en traditionell typisk handskakning ens är särskilt svensk.

– I min barndom var det inte vanligt. Man bugade. Och i dag brer kindpussandet och kramandet ut sig. Så vad är den svenska modellen?