Annons
Nyheter

Extra pengar för fågelinfluensa – notan skenar

Den pågående fågelinfluensasäsongen slår alla tidigare rekord.
Miljontals fjäderfän har avlivats och notan för utbrottet har kostat staten åtskilliga miljoner.
Än är det inte över, och nu skjuter regeringen till 200 miljoner kronor för att drabbade gårdar ska kunna få ersättning.
Natur • Publicerad 29 april 2021
Många besättningar har drabbats av fågelinfluensa, och ett utbrott är dyrt för den som drabbas. Arkivbild.
Många besättningar har drabbats av fågelinfluensa, och ett utbrott är dyrt för den som drabbas. Arkivbild.Foto: Johan Nilsson/TT

– Jag utesluter inte – beroende på hur frågan utvecklar sig – att vi kan behöva skjuta till ytterligare pengar, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) till TT.

"Det här är extraordinärt"

Totalt har drygt 2,4 miljoner fjäderfän avlivats i Sverige sedan i höstas, då det första utbrottet av fågelinfluensa drabbade en kalkongård i Skåne.

Annons

Sedan dess har flera besättningar fått in smittan – både i Skåne och i andra län. Bland annat har Sveriges största äggproducent i Mönsterås i Kalmar län drabbats hårt av smittan, som tidigare tvingade fram ett stopp i produktionen.

Smittan har visat sig vara både svårare och mer dödlig än tidigare. Det handlar om ett luftburet virus som kan spridas från vilda fåglar via ventilationen, och smittan kan exempelvis föras vidare mellan gårdar via fågelleveranser, fordon, redskap, foder, damm, fjädrar. Förutom Sverige är flera länder i Europa hårt drabbade.

Håkan Henrikson, chefsveterinär på Jordbruksverket beskriver läget som "extraordinärt".

– Vi har inte haft så omfattande utbrott som under säsongen 2020–2021. Det har vi aldrig varit med om, säger han till TT.

Notan tickar på

Drabbade besättningar, som kan söka ersättning av staten för att de bland annat tvingas avliva djur, är hittills uppe i 24 stycken. För staten innebär allt arbete med fågelinfluensan nu en kostnad på minst 460 miljoner kronor, uppger Håkan Henrikson.

– Men det tror jag kanske inte helt är slutnotan.

I kostnaden ingår dels veterinärarbete och faktiska insatser av bland annat försvarsmakten kring utbrotten, dels ersättningarna till djurägarna.

– Djurvärde, saneringsarbete och allt det ersätts med 100 procent – och det kan vi väl överblicka. Men sedan finns ju produktionsbortfallsersättning med 50 procent, och det kommer ju ticka tills de här är fullt i gång igen.

Det ursprungliga årsbidraget på 133 miljoner, som Jordbruksverket sedan tidigare fått för arbete med just smittsamma djursjukdomar, räcker således inte längre till.

Mer pengar skjuts till

Nu har regeringen i samband med vårändringsbudget 2021 kommit överens med samarbetspartierna att skjuta till extra pengar för arbetet med smittsamma djursjukdomar. 200 miljoner kronor går till arbete med sjukdomar så som fågelinfluensa, och dessutom viks ytterligare 60 miljoner för minknäringen som tvingas ta paus med anledning av pandemin.

Annons

När smittan bland fåglarna dämpar sig är svår att förutse.

– Då är det givetvis jätteviktigt att vi säkerställer att vi har har bra verktyg att jobba med det – både utifrån myndigheterna men också att näringen får kompensation för att man behöver slakta ut väldigt mycket fåglar.

TT: Jordbruksverket kostnadsprognos för fågelinfluensan är uppe i över 400 miljoner – och det stannar inte där. Räcker 200 miljoner särskilt långt då?

– Det får vi se givetvis, säger Jennie Nilsson och fortsätter:

– Vi har baserat 200 miljoner på det äskande som Jordbruksverket gjorde i samband med att vi jobbade med vårändringsbudgeten i nuläget.

Fakta: Fågelinfluensa

Vilda fåglar (främst andfåglar) anses utgöra den naturliga reservoaren för influensavirus av typen H5N1 och H5N8.

Hos vilda fåglar i hela världen cirkulerar en stor mängd olika influensa A-virus utan att orsaka påtaglig sjukdom hos fåglarna. Utbrott orsakade av influensavirus från vilda fåglar förekommer framför allt hos fjäderfä.

Andra djurarter kan också smittas av vissa typer av influensa A-virus från fåglar ─ antingen direkt, via fjäderfä ─ eller via andra djurarter.

Det är mycket ovanligt att människor smittas. I en del fall kan viruset också genom mutation anpassas till fortsatt spridning hos andra arter. Så har till exempel gris, häst och människa utvecklat egna linjer av influensavirus.

Källa: Folkhälsomyndigheten

TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons