Fem saker du bör veta om brexitläget
1. Storbritannien har lämnat – men ändå inte
Den 31 januari i år lämnade Storbritannien formellt EU efter 47 år och en månad. Därmed deltar inte längre brittiska ministrar vid ministerrådets möten och alla brittiska ledamöter i EU-parlamentet har åkt hem. I övrigt syns dock utträdet än så länge nästan inte alls, eftersom en övergångsperiod löper fram till den 31 december i år för att ge företag och medborgare tid att anpassa sig till den nya situationen.
2. Coronapandemin skuggar samtal
För att bestämma vad som ska gälla efter årsskiftet, om allt från handel och tullar till polissamarbeten, pågår sedan i början av mars förhandlingar mellan Storbritannien och EU. Målet har varit att enas om ett djupgående handels- och samarbetsavtal, senast i oktober. Coronakrisen har dock försvårat och försenat samtalen, som hittills mest präglats av oenighet.
3. Fiske- och handelsfrågor fortsatt kniviga
Det största tvisteämnet i förhandlingarna rör EU:s krav på att Storbritannien inte ska införa lägre krav när det gäller exempelvis arbetsvillkor och miljöskydd för varor som de sedan vill sälja obegränsat på EU:s inre marknad. Britterna bedyrar att de inte vill sänka kraven – men är ovilliga att lova det i skrift. Fisket är också känsligt, inte minst som symbolfråga. Brittiska fiskare vill ha tillbaka full kontroll över brittiska vatten, men riskerar samtidigt att fiskeindustrin i så fall tappar en stor del av sin marknad.
4. Risken för gränskaos finns kvar
Om förhandlingarna bryter samman väntas EU och Storbritannien försöka nå diverse mindre uppgörelser för att ändå hålla igång exempelvis flygtrafik och lastbilstransporter. Utan ett handelsavtal kommer samtidigt det automatiska införandet av tullar och kvoter att innebära stora kostnader för export- och importföretag och tidsödande köer och kontroller vid gränser och hamnar.
5. Avtal i gungning
Läget försvåras ytterligare av att Storbritannien fortfarande inte är nöjt med det utträdesavtal som nåddes i fjol och som bland annat reglerar gränsfrågorna mellan Nordirland och Irland. Ett nytt brittiskt lagförslag ses i Bryssel som ett sätt att försöka kringgå utträdesavtalet, vilket väcker frågor om det går att lita på vad som avtalas med Storbritannien.
Fakta: Vägen mot brexit
23 juni 2016: 52 procent av britterna röstar i en folkomröstning för att lämna EU. Som en följd av resultatet avgår premiärminister David Cameron, som kampanjat för att vara kvar, och ersätts snart av inrikesminister Theresa May.
14 november 2018: Efter svåra förhandlingar säger sig den brittiska regeringen acceptera det utkast till utträdesavtal som förhandlats fram med EU. Den interna kritiken är dock stor från både brexitanhängare och motståndare.
15 januari 2019: Det brittiska underhuset röstar nej till utträdesavtalet. Ytterligare två nej under våren leder till att förhandlingstiden förlängs och att May avgår och ersätts av förre utrikesministern Boris Johnson från mitten av juli.
17 oktober 2019: Ett nytt utträdesavtal nås mellan EU och Johnsons regering. Fortsatt motstånd i underhuset gör att nyval utlyses, varpå Johnson i december vinner en stark majoritet för att genomföra avtalet.
31 januari 2020: Storbritannien lämnar formellt EU, klockan 23.00, brittisk tid. Övergångsregler gäller emellertid fram till årsskiftet. Förhandlingar om framtida handel och andra samarbeten inleds en månad senare.
