Fortsatt bostadskris för studenter

Enligt årets bostadsrapport från Sveriges förenade studentkårer (SFS), som publiceras på måndagen, råder fortfarande en djup bostadskris för landets studenter. Av de 33 granskade studentstäderna är det bara nio där nya studenter kan hoppas på en lägenhet inom en månad från terminsstarten.

I de tolv städerna med tuffast bostadsmarknad kan studenter behöva vänta i över ett halvår. I vissa städer är väntetiden minst ett år, i Uppsala ännu längre än så.

I kombination med en osäker andrahandsmarknad och höga hyror är det en oroande situation, anser Axel Andersson, som är ordförande för Göta studentkår i Göteborg.

– Psykisk ohälsa bland studenter är ett jätteproblem och jag tror att bostadssituationen spär på det, säger han.

– Det är inte fastlagt exakt varför studenter mår dåligt, men jag tror att en väldigt stort bidragande del är att man hela tiden är stressad över bostad och ekonomi.

De största studentstäderna – Stockholm, Göteborg, Uppsala och Lund – har inte oväntat fått röd markering i rapporten. Men de har också sällskap av en rad mindre studieorter på listan över städer där studenter inte kan räkna med att få ett förstahandskontrakt under höstterminen.

– Det är inte några större förbättringar, utan det är fortfarande 90 procent av Sveriges studenter som bor i en stad där bostadsmarknaden inte fungerar, säger Matilda Strömberg, ordförande för SFS.

– Det är studentkårer varje år som berättar om studenter som hoppat av sina utbildningar för att de inte lyckas få tag på en bostad.

Växjö har lyckats klättra från rött till gult till i år. Linköping har dock samtidigt gått motsatt väg i takt med att antagningen till universitetet ökat. I rapporten används ord som "kris" och "panik" om situationen.

– Det vi rekommenderar är att man ställer sig i kö redan samtidigt som man söker. Annars kan det ta väldigt lång tid, säger Sara Sandberg, boendeombud på Kombo, en hyresgästförening för studenter i staden.

– Ingen ska behöva säga nej till sin studieplats, det brukar alltid ordna sig på något sätt. Men man måste vara öppen för allt och vara väldigt aktiv.

Axel Andersson konstaterar att han själv har haft tur. Han kunde först bo hemma hos sina föräldrar och bor nu i en studentlägenhet, en tvåa på 39 kvadratmeter, tillsammans med en kompis. Men för andra blir den första studietiden inte lika enkel.

– En som jag känner bodde en bra bit utanför staden, i typ ett skjul på 20 kvadrat utan egen uppvärmning, för 5 000 i månaden. Det är ju pengar man inte har när man är student, säger han.

– Staden måste börja prioritera studentlägenheter. Som det är ju byggs det för lite, tar för lång tid och blir för dyrt.