Annons

Frövalv på Svalbard räddade syrisk genbank

Ett enda uttag har gjorts från frövalvet på Svalbard. Och förhoppningen är att det aldrig ska behövas igen. Men när kriget i Syrien hotade Aleppos genbank var det tur att det fanns reservfröer i den arktiska permafrosten.
Norge • Publicerad 25 februari 2020
Genbanken Icarda fortsätter att skicka fröer för säkerhetslagring i Svalbards globala frövalv. Här tar frövalvskoordinatorn Åsmund Asdal emot den senaste laddningen frölådor på flygplatsen i Longyearbyen.
Genbanken Icarda fortsätter att skicka fröer för säkerhetslagring i Svalbards globala frövalv. Här tar frövalvskoordinatorn Åsmund Asdal emot den senaste laddningen frölådor på flygplatsen i Longyearbyen.Foto: Jonas Ekströmer/TT
Zakaria Kehel och Mariana Yazbek jobbar på Icardas genbanker i Marocko och Libanon.
Zakaria Kehel och Mariana Yazbek jobbar på Icardas genbanker i Marocko och Libanon.Foto: Jonas Ekströmer/TT
Lise-Lykke Steffensen, generaldirektör för den nordiska genbanken Nordgen som sköter driften av Svalbards globala frövalv.
Lise-Lykke Steffensen, generaldirektör för den nordiska genbanken Nordgen som sköter driften av Svalbards globala frövalv.Foto: Jonas Ekströmer/TT

Bomberna som faller över Syrien har tagit många människoliv. Men kriget skördar också andra offer. I Aleppo hotades verksamheten hos genbanken Icarda när de intensiva striderna kom allt närmare.

Flera år innan kriget bröt ut, 2008, hade den syriska genbanken dock börjat skicka kopior av sin frösamling till Svalbards globala frövalv i Longyearbyen – av medier kallat domedagsvalvet på grund av sin roll som säkerhetslager för världens fröer i händelse av kris.

Annons

Då var det ett rutinförfarande om något oförutsett skulle hända. Ingen kunde ana vad som väntade.

– Det är lite som att teckna en bilförsäkring, man gör ju det utan att veta när eller om bilen ska gå sönder. Ingen kunde förutse kriget, säger Zakaria Kehel från Icarda till TT:s utsända i Longyearbyen.

Olika hot

Hoten mot världens omkring 1 700 genbanker kan vara av olika karaktär. Det kan handla om brist på pengar som gör att ett kylsystem stängs av på grund av en obetald elräkning. Eller så är det av mer allvarlig natur. Som bomber och artilleri som riskerar både människors och fröers överlevnad.

2015 var striderna så pass allvarliga att de anställda inte längre kunde ta sig till genbanken några mil söder om Aleppo. Det var inte längre säkert – och lokalen har varit övergiven sedan dess. Personalen har aldrig kunnat återvända.

– Vi har ingen aning om vad som har hänt med fröerna. Hur det ser ut. För två veckor sedan tog regimstyrkorna kontroll över området så det är fortfarande inte möjligt för civila att ta sig dit, säger Mariana Yazbek från Icarda.

Icarda hade observerat hur striderna ökat i styrka och redan börjat planera för två nya genbanker, i Terbol i Libanon och i Rabat i Marocko. Det var möjligt tack vare ett uttag från det globala frövalvet.

"Unik samling"

Fröer från olika typer av spannmål, baljväxter och fodergrödor hämtades från lagerhyllorna på Svalbard i september 2015 och 128 lådor transporterades tillbaka till regionen. Fröerna såddes redan i november samma år – och sedan dess har delar av skörden kunnat skickas till Longyearbyen för förvaring igen.

– Om någon vet varför det globala frövalvet är viktigt så är det vi på Icarda, säger Mariana Yazbek.

– Vår frösamling är en av de största och mest unika i världen. Men om den inte används och inte går att komma åt finns ingen anledning att bevara den. Vi driver inget museum, utan forskare, bönder och andra ska kunna ta del av våra resurser.

"Dåligt tecken"

Nordgen som sköter driften av Svalbards globala frövalv hoppas att ingen ska behöva hamna i samma typ av dramatiska situation som Icarda och behöva göra ett uttag.

– Men det går inte att utesluta med tanke på klimatförändringar, översvämningar, bränder och krig. På ett sätt är det ett dåligt tecken om någon behöver plocka ut frön från valvet, men det är också tur att möjligheten finns så att det går att bygga upp genbanker igen, säger Nordgens chef Lise-Lykke Steffensen.

Sofia Eriksson/TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons