Valvinnare tysta om bensinprislöften

Om Sverige slopar skatten enligt undantaget kan det sänka skatten på en liter bensin med över tre kronor och på diesel med över en krona i som längst tre månader.

En förutsättning är att den regering som tillträder vill använda sig av det nu beviljade undantaget från miniminivån för energiskatt i det aktuella EU-direktivet.

"Vi får återkomma", skriver Moderaterna och från Sverigedemokraterna låter det likadant.

Från Kristdemokraterna hörs inget alls.

De tre, och Liberalerna, förhandlar om budget och samarbetsavtal för en ny regering.

Men i valrörelsen lovade de tre partierna att med skattesänkningar och minskad reduktionsplikt se till så att en liter bensin blir fem kronor billigare och en liter diesel 9–10 kronor billigare.

Torsdagens beslut i EU:s ministerråd är svaret på den begäran om undantag som regeringen skickade till EU-kommissionen i maj, på uppdrag av riksdagen. Begäran gick ut på att få slopa energiskatten helt i tre månader på drivmedel.

Nu är det upp till den regering som tillträder att sänka skatten, eller inte. Den tillträder tidigast i mitten av oktober och ska fram med en budget för 2023 senast tre veckor efter tillträdet. Det blir i så fall i början av november.

– Det blir den tillträdande regeringen som får hantera det här i budgetarbetet, tjänstemännen är väl förberedda, sade den avgående finansministern Mikael Damberg (S) till TT inför EU-beslutet.

Enligt uppgift till TT från finansdepartementet ger beslutet möjlighet att reducera eller slopa energiskatten i tre månader, till exempel från november till och med januari. Men januari är slutmånad, det uppges inte gå att börja i januari och sluta i mars.

På frågan om den regering Damberg företräder hade slopat energiskatten om väljarna hade röstat för en fortsättning för en S-ledd regering svarar han:

– Det är prisutvecklingen som avgör och hur höga priser vi hade sett när höstbudgeten ska läggas. Det hade varit avgörande för mig i alla fall, säger Damberg.

Om en tillträdande regering ska slopa energiskatten helt måste den rimligen också återkomma med ett förslag om en annan, tillfällig skattesänkning. Det handlar om den som varit kraft sedan den 1 maj och som upphör den sista september.

Den skulle ha inneburit en sänkning av literpriset på bensin och diesel med 1 krona och 30 öre på macken.

Men en analys som statliga Konjunkturinstitutet gjorde i somras hävdade att drivmedelsbolagen hade skurit emellan och tagit hand om en del av skattesänkningen, särskilt på bensin. Priserna borde ha gått ner mer än vad de faktiskt gjorde, enligt Ki, om hela skattesänkningen hade fått genomslag i konsumenternas plånböcker.

– Vi hade inte räknat att så mycket skulle tas av bensinbolagen, säger Mikael Damberg.

Företrädare för bolagen har hävdat att KI:s analys inte ger hela bilden, att frågan om priser är mer komplex.

Den tillfälliga sänkningen som gällt sedan maj och september ut innebar att energiskatten på drivmedel sänktes till den miniminivå som EU-länderna är överens om att energiskatten ska ligga på.