Handeln pressas när hushållen väntar med köp

En fjärdedel av börsvärdet raderades i onsdags ut på en handelsdag för den amerikanska detaljhandelskedjan Target. I raset drog man inte bara med sig konkurrenter utan hela Wall Street, där ledande index hade den sämsta utvecklingen sedan pandemin slog till i början av 2020.

Kostnaderna för Target, med 2 000 varuhus, stiger dramatiskt enligt vd:n Brian Cornell, samtidigt som amerikanska hushåll ändrat sina köpbeteenden och till viss del inte accepterar prishöjningar.

– Ju mer lyxig och onödig – eller mindre kritisk – en artikel är, desto lättare är det för konsumenten att skjuta upp köpet, konstaterar Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på storbanken SEB.

– Definitivt kommer det här att slå hårdare på sällanköpsvaror än dagligvaror som vi måste ha och kommer att prioritera, säger Rolf Karp, detaljhandelsanalytiker på Aktiespararna.

Även i Sverige finns redan nu liknande tecken på det som utspelar sig i USA, påpekar en analytiker som bevakar sektorn, men som vill vara anonym.

– Vi känner lite igen det här från svenska detaljhandelsbolag. Det man pratat om är att det varit svårt att höja priserna och då pratar vi framförallt sällanköpshandel. Där finns det många som sitter med stora lager och har du en viss inbromsning, då får du kraftigt ökande reor, säger han till TT.

En del av problemet att höja priserna mot konsument i USA handlar om priskänsligheten bland de sämst ställda hushållen, enligt SEB:s Esbjörn Lundevall. Deras köpkraft har fallit dramatiskt jämfört med hur de hade det under åren med pandemistöd.

– Pressade konsumenter låter bli att köpa om du höjer priserna för mycket. Det gäller även i viss mån här i Sverige. Och det gäller inte bara konsumentorienterade företag, även om det går snabbast där. Det fortplantar sig till deras leverantörer också, säger Lundevall.

Dessutom drabbas företag i USA av högre lönekostnader mycket snabbare än i Sverige, där lönerna sätts med långa avtal.

Inom detaljhandelssektorn finns på Stockholmsbörsen allt från stora bolagsjättar som H&M och Electrolux till mindre aktörer som e-handelsbolag som Nelly och Boozt.

Lundevall nämner bland annat Electrolux och Husqvarna som två bolag som kan få problem att föra över kostnadsökningarna till konsumenter och tillägger att flera av dem också har stor försäljning i just USA.

Just de företagen backar också tydligt på Stockholmsbörsen under på torsdagen. Husqvarnas aktie faller nästan 5 procent till den lägsta nivån sedan sommaren 2020.

Företag inom heminredning och hemelektronik, som var vinnare under pandemin, kan nu komma att drabbas i stor omfattning, enligt analytikern som vill vara anonym.

Även om räntehöjningarna har gått snabbare i USA än i Sverige där Riksbanken i slutet av april höjde till 0,25 procent kan svenska hushåll ändå bli betydligt mer pressade av en ny verklighet, påpekar han.

– Jag tror nog att Sverige ligger sämre till om man tittar på bolånen. I USA har man långa räntor där man sitter på 30-årsavtal och betalar 3–4 procent. I Sverige har vi rörliga bolåneräntor som varit under en procent men inom en snar framtid kommer att ligga mot tre procent.

Utmaningarna kan dock sträcka sig långt utanför detaljhandelssektorn, påpekar Rolf Karp. Inflation och räntehöjningar påverkar aktiemarknaden generellt, den nedgång man i år sett på drygt 20 procent för Stockholmsbörsen kan därför bli ännu värre under hösten.

– De negativa effekterna kommer att ligga kvar under hösten. Jag tror att vi kommer att se många bolag som inte kommer att leva upp till förväntan och därmed få se en fortsatt press på börsen som även kan smitta av sig på nästa år.