Hårdare tag mot extremism försenas
Regeringen drar tillbaka propositionen om skärpta demokrativillkor för civilsamhälle och trossamfund. Lagförslaget går ut på att skärpa reglerna så att inga offentliga medel ska gå till antidemokratiska krafter eller våldsbejakande extremism.
Redan 2015 var riksdagspartierna överens om detta. Men trots att två utredningar tillsatts och lagt fram förslag, 2018 respektive 2019, finns det ännu ingen lagstiftning på plats.
Propositionen, som den förra regeringen lade fram i augusti, vill den nya regeringen alltså inte anta.
– Det är den förra regeringens proposition. Det har funnits invändningar mot den från olika håll. Regeringen drar tillbaka den i syfte att bereda frågan ytterligare, säger socialminister Jakob Forssmed till TT.
Säpo har varnat
Enligt socialministern har propositionen framkallat farhågor hos berörda.
– Det har väckt ett antal frågeställningar angående proportionalitet och annat, i relation till civilsamhällets organisationer och hur väl förslagen fungerar för dem.
Han kommer nu att träffa civilsamhällets företrädare och föra en dialog.
I dag är kravet för att få bidrag att organisationen "bidrar till att upprätthålla och stärka de värderingar som samhället vilar på". I propositionen läggs en rad krav till detta. Bidrag ska inte få lämnas om organisationen, eller företrädare inom ramen för verksamheten, exempelvis utövar våld, tvång eller hot mot en person, kränker grundläggande fri- och rättigheter eller motarbetar det demokratiska styrelseskicket.
Jakob Forssmed säger att det förmodligen behövs ett skarpare demokrativillkor än i dag. Men om det blir så skarpt som den liggande propositionen föreslår är oklart.
– Frågan kommer att beredas ytterligare och därefter kommer regeringen att återkomma.
Flera nya krav
Säkerhetspolisen (Säpo) har i sitt remissvar bedömt att ett relativt stort antal organisationer med kopplingar till extremistmiljöer får offentliga medel. Säpo har varnat för att det riskerar att bidra till en ökad radikalisering i Sverige och att de våldsbejakande miljöerna lockar fler.
TT: Hur ser du på riskerna när detta får fortgå?
– Det är fortsatt angeläget för regeringen att organisationer som ägnar sig åt verksamhet som främjar extremism eller som undergräver demokrati inte ska få statliga medel. Men vi behöver bereda frågan ytterligare, säger Forssmed.
Fakta: Skärpta demokrativillkor
Riksdagspartierna vill skärpa villkoren för statligt stöd till organisationer som kan kopplas till våldsbejakande budskap.
I augusti var den förra S-regeringens proposition färdig.
Bidrag ska inte få lämnas om organisationen, eller någon av dess företrädare inom ramen för organisationens verksamhet, exempelvis:
utövar våld, tvång eller hot mot en person
kränker personers grundläggande fri- och rättigheter
diskriminerar individer eller grupper eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde
motarbetar det demokratiska styrelseskicket
Detta gäller både för stöd till trossamfunden och stöd ur Allmänna arvsfonden, som framför allt går till civilsamhällets ideella föreningar och stiftelser.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2023.
Källa: Prop. 2021/22:272