Högskoleprov – nej, kanske, eventuellt

Mars: UHR beslutar att ställa in vårens högskoleprov på grund av smittrisken i coronapandemin. 70 000 personer hade anmält sig till provet.

April: Besked från regeringen att de som anmälde sig till vårprovet får anmälningsavgiften tillbaka.

Juli: UHR får i uppdrag att sammanfatta förutsättningarna för att genomföra höstens prov.

6 augusti: Regeringen beslutar att giltigheten för ett högskoleprovsresultat förlängs från fem till åtta år.

Samma dag meddelar UHR att det inte finns förutsättningar att på ett smittsäkert sätt genomföra högskoleprovet i höst. Beskedet vilar på de 21 berörda lärosätenas bedömning. Högskoleminister Matilda Ernkrans flaggar för två prov till våren i stället.

13 augusti: Regeringen ger UHR i uppdrag att ta fram fler högskoleprov. Minst tre prov per kalenderår ska finnas tillgängliga.

27 augusti: Regeringen öppnar för ett högskoleprov i begränsad omfattning i höst. UHR och lärosätena är skeptiska – tiden är för knapp och det är fortfarande många provskrivare. Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna pressar regeringen på att provet bör genomföras.

1 september: Högskolorna står fast vid sitt ställningstagande. Pressen på regeringen att driva igenom ett prov avtar, då det inte längre finns majoritet för detta i utbildningsutskottet.

7 september: Regeringen meddelar att en nationell provsamordnare tillsätts, med uppdrag att bistå UHR så att prov kan hållas i höst. Beslutet fattat med stöd av Liberalerna och Centern.

9 september: UHR:s generaldirektör Karin Röding meddelar att hon avgår. Hon beskriver regeringens planering som "senfärdig" och ser att hennes mandat som myndighetschef reducerats.

10 september: Regeringen utser Peter Honeth till nationell samordnare. Ställföreträdande generaldirektören Maria Linna Angestav utses till vikarierande generaldirektör och chef för UHR.