Annons
Nyheter

Kemipriset för litiumjonbatteriet

Nobel (TT) • Publicerad 9 oktober 2019
Under den tredje dagen av Nobelveckan delades priset i kemi ut. Arkivbild.
Under den tredje dagen av Nobelveckan delades priset i kemi ut. Arkivbild.Foto: Robin Haldert / TT

Årets Nobelpris i kemi går till John B Goodenough, M Stanley Whittingham och Akira Yoshino för utvecklingen av litiumjonbatteriet.

Stanley Whittingham, en av årets Nobelpristagare i kemi, säger till TT att han fortfarande är i chock över att ha fått priset.

Annons

– Jag tror inte att det har sjunkit in riktigt än, säger han.

När han började sin forskarbana trodde han aldrig att han skulle belönas på det här sättet.

Vi hade aldrig någon aning, det fick en betydligt större påverkan än vi någonsin kunnat ana.

"Stor potential"

Pristagarna tillkännagavs av Göran K Hansson, ständig sekreterare för Kungliga vetenskapsakademien, under en presskonferens i Stockholm.

– Jag tänkte väl att ni skulle gilla det, sade Hansson till de samlade journalisterna.

Litiumjonbatterier har en hög energitäthet och kan därför göras mycket små, men ändå kraftfulla. Men litium är ett mycket reaktivt grundämne, exempelvis reagerar det lätt med vatten. Därför måste dess reaktivitet "tämjas", vilket var det pristagarna gjorde på 1970-talet, genom att skapa lager av titandisulfid. Litiumjonbatterier kan samtidigt fyllas på med energi igen.

Det här är en mycket laddad historia med stor potential, säger professor Olof Ramström under presskonferensen.

Lagring av energi

Det är svårt att utveckla ett nytt, välfungerande, batteri. Det är precis detta som pristagarna gjort, fortsätter han.

Litium är ett lätt material, vilket är en klar fördel eftersom det då går att packa många atomer, vilket gör batteriet lätt.

Litiumjonbatterier har också möjliggjort elbilar med lång räckvidd och lagring av energi från förnybara energikällor, som sol- och vindkraft.

Annons

Kemipriset har genom åren mottagits av 181 personer, varav 5 kvinnor. Den yngsta pristagaren var 35 år och den äldsta 85.

Förra året delade tre pristagare på kemipriset för forskning som kretsar kring så kallad riktad evolution.

Fakta

Pristagarna

John B Goodenough, född 1922 i Jena i Tyskland. Filosofie doktor vid The University of Chicago, USA. Virginia H Cockrell Chair in Engineering vid The University of Texas at Austin, USA.

M. Stanley Whittingham, född 1941 i Storbritannien. Filosofie doktor 1968 vid Oxford University, Storbritannien. Distinguished Professor vid Binghamton University, State University of New York, USA.

Akira Yoshino, född 1948 i Suita i Japan. Filosofie doktor 2005 vid Osaka University, Japan. Honorary Fellow, Asahi Kasei Corporation, Tokyo, Japan och professor vid Meijo University, Nagoya, Japan.

Källa: Kungliga vetenskapsakademien

TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons