GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Klimatpolitiken kan trycka upp räntorna

Klimatpolitiken har blivit en potentiell räntehöjare, via energiprisernas långsiktiga effekter på inflationen.
Ekonomi • Publicerad fredag 06:00
Mer energiproduktion med förnybara källor kan få penningpolitiska konsekvenser. Arkivbild
Mer energiproduktion med förnybara källor kan få penningpolitiska konsekvenser. Arkivbild
Foto: Christian Charisius AP/TT

Trenden har varit tydlig i 20 års tid. Energipriserna stiger mer än andra priser.

– Det är en utveckling man kan förmoda kommer att fortsätta, säger Jesper Hansson, chef för Riksbankens avdelning för penningpolitik.

Högre energipriser i 5–10 år

Ökad pristurbulens – med kraftiga upp- och nedgångar – ligger också i korten, enligt Hansson. En förklaring är klimatomställningen, där en allt större andel av elproduktionen blir väderberoende. I takt med att Sverige och övriga Europa satsar på förnybara energikällor blir oförutsägbara faktorer – som regn, sol och vind – allt viktigare parametrar för framtida elpriser.

– Så det kommer antagligen bli mycket mer volatilitet i elpriser och trenden med stigande priser för energi jämfört med annat kommer säkerligen fortsätta. Frågan är bara hur snabbt, säger Hansson när TT tar upp frågan.

Huvudscenariot på Riksbanken är att trenden med högre energipriser håller i sig åtminstone 5–10 år till, enligt Hansson. Sedan antas fossila bränslen vara såpass utfasade att det blir elpriserna som avgör prisutvecklingen – och hur de utvecklas avgörs av teknisk utveckling som i dag är svår att veta något om.

Potentiellt inflationsdrivande

Han påpekar i samma andetag att trots att energipriserna stigit mer än andra priser de gångna 20 åren så har deras andel av hushållens kostnader minskat, enligt Konsumentprisindex – tack vare allt från effektivare uppvärmning till smartare datorer och bränslesnålare fordon.

– Men om det trendmässigt blir som det redan har varit, med högre priser för energi, då kommer penningpolitiken behöva inriktas på att hålla ned prisutvecklingen på annat, säger Hansson om konsekvenserna för Riksbanken.

Riksbankschefen Stefan Ingves ser också klimatomställningen i energisektorn som en potentiellt inflationsdrivande faktor i svensk ekonomi, även om han inte vill kännas vid att den spelat någon roll i analysen inför det senaste räntebeslutet.

Därmed kan klimatomställningen också bli avgörande för direktionens beslut om styrräntan i framtiden – vilket i sin tur avgör räntekostnaden för bolån och andra krediter till hushåll och företag.

– Det är rimligt att anta att om man genomför ett antal olika klimatåtgärder, att då oljepriserna och de produkter man producerar med hjälp av olja kommer eller bör stadigt stiga i pris, säger Ingves.

"Det ska ju bli dyrare"

Han påminner samtidigt om att svensk energiförsörjning till stor del bygger på vattenkraft och kärnkraft. Det gör att Sverige använder extremt lite naturgas jämfört med många andra europeiska länder, vilket innebär ett visst skydd mot de rekordhöga och turbulenta gaspriserna under hösten – som sedan en tid pendlar på nivåer som är fem gånger högre än normala nivåer historiskt.

Sammantaget tror Ingves att trenden med stigande priser från fossila bränslen är här för att stanna.

– Vi vill ju ha en prisförändring. Det ska ju bli dyrare att använda oljeprodukter jämfört med allt annat, säger han.

– Vad det sedan innebär när det gäller det konjunkturella, det behöver vi återkomma till, tillägger han.

Fakta: Energipriserna avgörande för inflationen

Redan i dag är energipriserna avgörande för att Sverige just nu har en betydligt högre inflation än det mål som Riksbanken har satt upp. Detta är en faktor som slår mot svenskarnas köpkraft och i praktiken innebär reallönesänkningar, då vi får allt mindre varor och tjänster för lönen.

KPIF-inflationen uppmättes till 3,1 procent i oktober, den högsta nivån på 13 år. Det kan jämföras med riksbankens inflationsmål på 2 procent. Men räknar man bort energipriserna är KPIF-inflationen bara 1,8 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.