Kuba fruktar ny period av knapphet

– Jag har kommit hit för att sträcka ut en vänskapens hand till det kubanska folket.

Så lät det under Barack Obamas historiska besök i Havanna 2016. Den amerikanske expresidenten talade om att det var dags att slopa USA:s mångåriga handelsembargo mot Kuba, och målade upp en ljus framtid av samarbete mellan länderna.

Tre år senare har närmandet förbytts i iskyla. Häromveckan beslutade efterträdaren Donald Trump att komplettera embargot med nya sanktioner mot fartyg som skeppar subventionerad olja från Venezuela till Kuba.

I onsdags gick han vidare med ett beslut om att aktivera en slumrande lag som öppnar för stämningar mot företag som anses tjäna pengar på egendomar som nationaliserades efter den kubanska revolutionen 1959. Syftet är att avskräcka utländska bolag från att investera i Kuba.

Samma dag meddelade USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton – i ett tal inför veteraner som deltog i det CIA-stödda försöket 1961 att störta Fidel Castros styre – ytterligare åtgärder. Begränsningar för hur mycket pengar amerikanska medborgare får skicka till Kuba återinförs, reserestriktionerna för amerikanska turister till ön skärps och nya sanktioner riktas mot landets militär och underrättelsetjänst.

Besluten motiveras med Kubas stöd till Venezuelas president Nicolás Maduro, som USA vill ha bort från makten.

– Vårt svar är nej, imperialismens herrar, vi kubaner ger inte upp, lyder svaret från president Miguel Díaz-Canel.

Kubas enpartistyre har även passat på att vässa sin retorik om USA:s ekonomiska blockad – som under decennier använts som förklaring till problemen i landet.

– (Sanktionerna) är en fortsättning på de gamla försöken att krossa den kubanska revolutionen genom ekonomisk kvävning och armod, sade exledaren Raúl Castro häromveckan i ett inför nationalförsamlingen.

USA:s skärpta tryck lär ytterligare begränsa Kubas tillgång till utländsk valuta, för vilken man bland annat importerar en stor andel av den mat som konsumeras i landet. När ekonomin i Venezuela – Kubas viktigaste handelspartner – samtidigt imploderat har bristen på bränsle och basala livsmedel såsom bröd, kyckling och ägg ökat.

Díaz-Canel varnar för en tid av svåra prioriteringar.

– Ögonblickets allvar kräver att vi gör klara och väldefinierade prioriteringar, för att inte återigen hamna i de svåra tider som rådde under den speciella perioden, sade presidenten nyligen, med syfte på den paralyserande ekonomiska kris landet genomgick efter Sovjetunionens fall.