Annons
Nyheter

Ett steg närmare för Sverige i Nato

Sverige och Finland är klara med sina anslutningssamtal till Nato – med "goda resultat".
På tisdagen ska anslutningsprotokollet skrivas under.
Nato • Publicerad 4 juli 2022
Utrikesminister Ann Linde under NATO´s toppmöte i Madrid. Arkivfoto.
Utrikesminister Ann Linde under NATO´s toppmöte i Madrid. Arkivfoto.Foto: Henrik Montgomery/TT

Efter förra veckans uppgörelse i Madrid, som gjorde att Turkiet drog tillbaka sitt veto, höll Sverige och Finland på måndagen sina formella anslutningssamtal på Natohögkvarteret i Bryssel.

Finland började och var klara redan tidigt på eftermiddagen, enligt nyhetsbyrån STT.

Annons

För svensk del kom samma besked strax efter klockan 17.

"Har just avslutat Sveriges anslutningssamtal med goda resultat på Natohögkvarteret. Vi ser fram mot morgondagens undertecknande av Sveriges och Finlands anslutningsprotokoll", skriver utrikesminister Ann Linde (S) på Twitter.

Samtalen var i praktiken en formalitet eftersom både Sverige och Finland uppfyller de demokratiska, militära och juridiska krav som Nato ställer på ett blivande medlemsland.

Vem blir först?

Desto viktigare blir i stället tisdagens undertecknande. När det har gjorts räknas länderna som "inbjudna medlemmar" – invitee på Natospråk – med full rätt att delta i samtliga Natomöten, dock tills vidare utan rösträtt.

Nästa steg är sedan att formella godkännanden från alla 30 Natoländers parlament, vilket beräknas kunna ta mellan några månader och upp till ett år.

Flera länder ligger i startgroparna för att vara först, exempelvis de nordiska grannländerna Danmark, Norge och Island, men också länderna i Baltikum.

– Jag kan slå vad om att vi inte kommer att bli sist, sade exempelvis Estlands statsminister Kaja Kallas till TT vid Natotoppmötet i Madrid i förra veckan.

Vaktombyte

Parallellt hade Nato på måndagen vaktombyte på alliansens tyngsta militära post.

Flygvapengeneralen Tod Wolters ersätts nu som Saceur – högsta militära befälhavare i Europa – av armégeneralen Chris Cavoli. Båda är från USA, precis som alla Saceur varit sedan fältmarskalk Dwight Eisenhower blev förste innehavare av posten år 1951.

– Jag vet att du kommer att leva upp till de utmaningar och möjligheter vi står inför, inte minst när vi förbereder oss för att välkomna Sverige och Finland i vår allians, två nya Natoländer med formidabla militära styrkor och kapaciteter, hälsar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg till Cavoli vid en ceremoni på Natos militära högkvarter i Mons i södra Belgien.

Fakta: De leder Nato

Natos högkvarter ligger i Bryssel i Belgien, där generalsekreterare Jens Stoltenberg huserar och håller i möten för det högsta politiska organet, Nordatlantiska rådet (NAC), som möts omväxlande på ambassadörs- och ministernivå.

Den mer tekniskt militära planeringen sker i militärkommittén, som samlar medlemsländernas försvarschefer, eller deras underlydande, under ledning av en ordförande, just nu flottamiralen Rob Bauer från Nederländerna.

Därutöver finns två militära överbefälhavare. Den ena är högste befälhavare i Europa (kallas Saceur på engelska – Supreme Allied Commander Europe) och har sitt högkvarter i Mons i Belgien. Saceur har alltid varit en amerikan – från och med måndagen är det armégeneralen Chris Cavoli. I Norfolk i USA finns i sin tur högkvarteret för den mer framåt- och utbildningsinriktade befälhavaren (Sac T på engelska – Supreme Allied Commander Transformation). På den posten sitter för tillfället flygvapengeneralen Philippe Lavigne från Frankrike.

Källa: Nato

TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons