Märklig förändring i syrenivån på Mars

– Vi vet inte hur det här syret produceras och sedan försvinner igen. Det är en spännande upptäckt och vi måste absolut lära oss mer om miljön på Mars innan vi kan skicka människor dit, säger Javier Martín-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Han är en av upphovsmännen till ett av de mätinstrument som har fångat in de överraskande resultaten. Det sitter på Marsroboten Curiosity, som rullar omkring på Mars sedan 2012.

Atmosfären på Mars består till 95 procent av koldioxid. Syret utgör bara i genomsnitt 0,16 procent. Men nivån varierar kraftigt beroende på vilken årstid det är. På våren och sommaren ökar halten av någon anledning med hela 30 procent.

– Vissa spekulerar i att det här skulle kunna vara tecken på liv. På vår planet kopplas ju både syre och metan, som också varierar på Mars, med liv. Men miljön är nog alldeles för hård där, med mycket låga temperaturer, torka och stark strålning. Så jag tror snarare att det handlar om någon form av fotokemiska processer i det översta marklagret, säger Javier Martín-Torres.

Han tillägger att det däremot tycks har varit goda förutsättningar för liv på Mars tidigare i planetens historia, för omkring tre miljarder år sedan.

– Då fanns det sannolikt gott om vatten och en gynnsam atmosfär. Och om det fanns liv då, så skulle det i och för sig ha kunnat fly ned under markytan när förhållandena förvärrades och finnas kvar än i dag, kanske någon form av bakterier. Men det vet vi inte.

Nästa år ska en ny Marsrobot skickas upp till den gåtfulla planeten, under ledning av den Europeiska rymdstyrelsen ESA och ryska Roscosmos. Då kan det komma svar om eventuellt liv under ytan, för roboten som följer med ExoMars 2020, som expeditionen kallas, är utrustad med en borr som gör det möjligt att ta prover ned till två meters djup i marken.

Den nya Marsroboten ska även ge forskarna svar på en annan viktig fråga, nämligen om framtida astronauter som vill skapa en koloni på Mars skulle kunna få tag på flytande vatten.

– Vi har med ett mätinstrument där som heter HABIT. Den ska förhoppningsvis bekräfta ett kretslopp som vi har föreslagit tidigare, att vattenånga i atmosfären absorberas av salter i marken och blir flytande på natten och sedan ångar bort igen när solen går upp. Det ett av våra huvuduppdrag och ett led i att kunna framställa vatten i framtida kolonier. Men visst skulle jag bli överlycklig om vi även hittade spår efter liv, åtminstone något slags fossiler, säger Javier Martín-Torres.