– De stannar hellre i naturen eftersom de fortfarande hittar mat där. Så de lockas kanske inte i lika stor utsträckning till våra fågelbord där vi räknar dem, säger han.

För 15:e året i rad sammanställer Birdlife Sverige, tidigare Sveriges Ornitologiska Förening, räkningen av alla fåglar som besöker landets fågelbord och andra fågelmatningar.

De senaste åren har cirka 20 000 svenskar uppmanats att under den sista helgen i januari försöka räkna de fåglar som besöker deras fågelbord.

– Jag är nervös för att folk kommer att tro att antalet fåglar har minskat och att de blir besvikna, säger Niklas Aronsson, ornitolog vid Birdlife Sverige.

Under de år som räkningen pågått har föreningen sett hur bland annat klimatförändringarna har påverkat vinterfåglarna.

– Det finns en stor hotbild mot många arter vars livsmiljö försvinner när klimatet förändras, men också på grund av mänsklig exploatering, säger Niklas Aronsson.

Han säger att bland annat koltrasten och rödhaken har gynnats av mildra vintrar.

– Det är fåglar som inte bara äter insekter och spindlar som kan stanna kvar. De överlever också på vegetabilisk föda, som äpplen och fågelmat.

Niklas Aronsson tror också att järnsparven, som annars är vanlig på de brittiska öarna, kommer att öka i Sverige.

– Den klarar inte av snö och kyla, så än så länge ser vi den bara på Västkusten. Den är väldigt ovanlig i resten av landet och är ofta framme vid fågelmatningarna och äter lite av varje.

Han har själv en ganska typisk svensk fågel som en av sina favoriter vid fågelräkningen.

– Domherren är alltid väldigt kul att se. Den är en rolig fågel och många förknippar den också med fågelmatning på vintern, säger Niklas Aronsson.