Norrskensraket lyfte från Esrange
Raketen ska hjälpa forskare på Kungliga Tekniska högskolan att studera norrsken.
Efter att Spider-2 skjutits upp i ett norrsken avfyrade raketen tolv friflygande instrument som registrerade mätdata från olika punkter inne i norrskenet.
– En sådan här flygning kan ge forskare flera år av arbete att jobba med, säger Krister Sjölander från Swedish Space Corporation som leder projektet.
"Hopp och förtvivlan"
En tidigare planerad uppskjutning i början av februari fick skjutas upp. Det var mycket som behövde stämma. Väderförhållandena behövde vara tillräckligt bra för att uppskjutningen skulle kunna göras på ett säkert sätt, månen behövde vara i en fas då den inte lyser upp alltför mycket och inte minst så behövde norrskenet dyka upp och vara på rätt plats.
Timmarna före uppskjutningen bestod av väntan på norrsken.
– Det var hopp och förtvivlan om vartannat och man började nästan misströsta lite, men sedan såg vi på instrumenten att "nu är det något på gång". Under de sista minuterna ökar pulsen och det är en fantastisk känsla när raketen går iväg och man ser på den data vi får i realtid att flygningen går bra och att alla system gör det de ska, säger Krister Sjölander.
En helhetsbild
Under torsdagen har enheterna som raketen släppte ifrån sig, och som fångat upp data från norrskenet innan de landat på ett stort basområde, letats upp. Forskare kommer bland annat att studera plasmafysikprocesser som pågår inne i norrsken.
– Att instrumenten har kunnat göra mätningar på flera olika punkter samtidigt gör att det går att få en helhetsbild, säger Krister Sjölander.
