Ny brittisk splittring – men omvända roller

Skottlands separatistiska regeringsparti SNP är på många sätt vinnaren i valet till det skotska parlamentet, även om det inte gick lika bra som företrädare hoppades. Tittar man på hela väljarkårens samlade röster så är det desto mer oklart om någon är en klar vinnare.

– Det är tydligt att skottarna är delade rakt på mitten, säger Catherine Barnard, som är juridikprofessor vid universitetet i Cambridge, till TT.

– Om du röstade på SNP eller Gröna partiet så röstade du i praktiken för en självständighetsomröstning. Röstade du på Konservativa partiet eller Labour så sade du i praktiken att du inte vill ha en sådan. Lägger man ihop det så är det delat 50-50. Återigen, som med brexit, är det ett väldigt splittrat land.

En anledning till att SNP:s stöd står starkt efter lång tid vid makten är att partiledaren, den skotska regeringschefen Nicola Sturgeon, har lagt mycket tid på att gräva skyttegravar i självständighetsfrågan, som Catherine Barnard ser det.

Andra stora frågor, som till exempel Skottlands skenande narkotikadödlighet, har halkat ned på dagordningen.

– Hon fick valet att handla om en självständighetsomröstning, säger Barnard.

TT: Bör Boris Johnson ändå vara relativt nöjd med att SNP inte fick en egen majoritet?

– Nöjdare i alla fall, helt klart. Alla bollar ligger hos honom eftersom det just nu är ganska tydligt att Westminster har sista ordet om huruvida det ska bli en folkomröstning.

Ett länge sjudande ordkrig mellan SNP och Londonregeringen lär i ett nästa steg utmynna i juridiska strider. Kanske kan frågan om en ny folkomröstning behöva avgöras i Högsta domstolen, enligt Catherine Barnard.

Det var Nicola Sturgeons föregångare Alex Salmond som först beskrev folkomröstningen 2014 som en fråga som varje generation får en enda chans att besvara. I dag är det Boris Johnson som säger det, för att göra gällande att saken är utagerad.

– Problemet är att Boris Johnson gärna talar om folkets vilja, men det argumentet kan ju mycket väl användas emot honom, att han går emot det skotska folkets vilja, säger Catherine Barnard.

Parallellerna till brexit är många. Det diskuteras redan om en skotsk omröstning skulle behöva ske i två steg, där folket först får rösta i sakfrågan och sedan om det som faktiskt hamnar på bordet efter förhandlingar.

Catherine Barnard ser en slående ironi i hur saker utvecklat sig.

– Ta alla dessa saker som brexitörer gjorde för att vinna brexitomröstningen, som att tala om identitet, hjärta och alla möjliga känslomässiga frågor snarare än om ekonomin, medan de som ville vara kvar sade att det skulle gå illa om Storbritannien gick ur EU, säger hon.

– Nu har allt välts på ända. Boris Johnson och hans regering säger att det skulle vara en ekonomisk katastrof för Skottland att lämna Storbritannien, medan den skotska regeringen säger att de vill vara skottar och identifiera sig som skottar.

Och Nicola Sturgeon har å sin sida svårt att besvara svåra frågor av det slag som besvärade Boris Johnson vid brexit, påpekar Barnard.

– Som Nordirland. Hur vore det med en "hård" gräns mellan Skottland och England?