Annons
Nyheter

Ordningsvakter ska få utökade befogenheter

Ordningsvakter ska få utökade befogenheter och även kunna användas på fler platser, föreslår regeringen.
Reformen är den första rörande ordningsvakter på 40 år och efterlängtad av kommunerna, enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Brott • Publicerad 2 februari 2023
Reformen om ordningsvakter är efterlängtad av kommunerna, enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M). Arkivbild.
Reformen om ordningsvakter är efterlängtad av kommunerna, enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M). Arkivbild.Foto: Christine Olsson/TT
Ordningsvakter ska få utökade befogenheter, föreslår regeringen. Det handlar bland annat om att under vissa förutsättningar få visitera gripna personer. Arkivbild.
Ordningsvakter ska få utökade befogenheter, föreslår regeringen. Det handlar bland annat om att under vissa förutsättningar få visitera gripna personer. Arkivbild.Foto: Jessica Gow/TT

– Lagen om ordningsvakter kom för över 40 år sedan och verkligheten har förändrats väldigt mycket under den tiden, säger Strömmer till TT.

Regeringen lämnar nu i en lagrådsremiss en rad förslag på förändringar kopplat till de omkring 8 000 ordningsvakter som finns i Sverige.

Annons

Det handlar dels om en helt ny lag om ordningsvakter som ersätter den gamla med samma namn. Man inför även en ny tillståndsprocess som innebär att ordningsvakter kan komma att användas på fler platser och inom större områden än i dag.

Öka trygghet

– Det finns en stor efterfrågan om det inte minst hos kommuner, säger Strömmer.

– Det handlar både om att kunna använda ordningsvakter ute i det offentliga rummet men också för att öka tryggheten och säkerheten exempelvis i en reception på en socialförvaltning.

Den andra stora biten handlar om utökade befogenheter för ordningsvakter. Det innefattar att under vissa förutsättningar få transportera omhändertagna personer, att visitera gripna eller omhändertagna personer för att kunna fastställa identiteten samt att förstöra alkohol om värdet är lågt.

– Allt det är också ett sätt att få till stånd en bättre arbetsfördelning mellan ordningsvakter och polis och det är sådant som kan avlasta polisen på ett bra sätt, säger Gunnar Strömmer.

Inte åtgärd mot polisbrist

Han framhåller dock att förändringarna inte ska ses som ett snabbt sätt att avhjälpa polisbristen i Sverige.

– Det här är framför allt ett sätt att kunna möta kommunernas behov av att kunna arbeta med trygghet med hjälp av ordningsvakter och i sådana situationer där det typiskt sett är lämpligare med ordningsvakter än poliser.

Regeringens mål är fortsatt en snabb utbyggnad av polisen, säger han.

– Vi har ett mycket ambitiöst mål om att polisen ska växa och polistätheten ska hamna på samma snitt som resten av Europa. Där har vi gett polisen i uppdrag att beskriva hur den tillväxten ska gå till.

Den nya lagen och övriga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Fakta: Ny lag för ordningsvakter

Lagårdsremissen huvudsakliga innehåll

Lagen om ordningsvakter ersätts av en ny lag med samma namn. Den nya lagen innebär att reglerna anpassas till dagens förhållanden och ger förutsättningar för en mer flexibel och utökad användning av ordningsvakter.

Ordningsvakter ska få fler befogenheter. De ska, under vissa angivna förutsättningar, få transportera vissa omhändertagna personer, förstöra beslagtagen alkohol om värdet är ringa och kroppsvisitera personer för att fastställa deras identitet. Proportionalitetsprincipen ska uttryckligen gälla vid ordningsvakters ingripanden.

En helt ny tillståndsprocess ska införas. Den innebär en mer behovsinriktad prövning av användningen av ordningsvakter som innebär att ordningsvakter kan komma att användas på fler platser och inom större områden än i dag.

Polismyndigheten ges även utökade möjligheter att leda och kontrollera användningen av ordningsvakter.

Ett beslut om tillstånd att använda ordningsvakter ska under vissa förutsättningar få återkallas. Detsamma ska gälla för ordningsvakters förordnanden. En ordningsvakt ska även under vissa omständigheter kunna stängas av från ett enskilt tjänstgöringstillfälle eller i avvaktan på att frågan om återkallelse av förordnandet prövas slutligt.

Den nya lagen och övriga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Källa: Regeringskansliet

TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons