GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Åklagaren om misstänkta spionbröder: Unikt mål

Åklagaren påstår att de har spionerat på Sverige för rysk räkning i tio års tid, men de båda bröderna vidhöll kategoriskt sin oskuld när rättegången i det uppmärksammade spionfallet inleddes på fredagen.
Brott • Publicerad 25 november 2022
Teckning från rättegången mot de två bröder som misstänks som åtalats för att under tio år ha spionerat på Sverige för den ryska underrättelsetjänsten GRU. Den äldre brodern med sin advokat Anton strand till vänster, den yngre brodern med sin advokat Björn Sandin i mitten och åklagare Mats Ljungqvist till höger.
Teckning från rättegången mot de två bröder som misstänks som åtalats för att under tio år ha spionerat på Sverige för den ryska underrättelsetjänsten GRU. Den äldre brodern med sin advokat Anton strand till vänster, den yngre brodern med sin advokat Björn Sandin i mitten och åklagare Mats Ljungqvist till höger.Foto: Anders Humlebo/TT
Advokat Anton Strand under en paus i rättegången mot de två bröder som misstänks för att under tio år ha spionerat på Sverige för den ryska underrättelsetjänsten GRU. Strand är den äldre broderns försvarare.
Advokat Anton Strand under en paus i rättegången mot de två bröder som misstänks för att under tio år ha spionerat på Sverige för den ryska underrättelsetjänsten GRU. Strand är den äldre broderns försvarare.Foto: Jessica Gow/TT
Kö med åhörare till fredagens rättegång mot de två bröder som åtalats för att under tio år ha spionerat på Sverige för den ryska underrättelsetjänsten GRU.
Kö med åhörare till fredagens rättegång mot de två bröder som åtalats för att under tio år ha spionerat på Sverige för den ryska underrättelsetjänsten GRU.Foto: Jessica Gow/TT
Advokat Björn Sandin inför rättegången mot de två bröder som misstänks som åtalats för att under tio år ha spionerat på Sverige för den ryska underrättelsetjänsten GRU. Sandin är den yngre broderns försvarare.
Advokat Björn Sandin inför rättegången mot de två bröder som misstänks som åtalats för att under tio år ha spionerat på Sverige för den ryska underrättelsetjänsten GRU. Sandin är den yngre broderns försvarare.Foto: Jessica Gow/TT

Den yngre brodern, med svart kort hår, var först att kliva in i sal 37 i Stockholms tingsrätt på fredag morgon. Iförd Kriminalvårdens helgröna dress höll han en skärm framför ansiktet för att skyla sig mot åhörarbänken. Han satte sig sedan med ryggen mot åhörarna bredvid sin försvarare Björn Sandin.

Efter att ha suttit häktad i ett år har hans mående successivt försämrats, enligt Sandin.

– Inte på grund av själva anklagelsen utan det faktum att han fått sitta isolerad i stort sett 24 timmar om dygnet sedan ett år tillbaka. Det är klart att det påverkar och bryter ned, säger han till TT i en paus.

Den äldre brodern klev in rättssalen någon minut senare. Även han, skallig och i rättssalen klädd i kostym, har påverkats av den mycket långa häktningstiden, säger hans försvarare Anton Strand till TT.

– Ingen människa kan må bra av att var häktad med restriktioner i över ett år. Det är en mycket svår tillvaro rent generellt.

Spionerat för GRU

Bröderna har iranskt ursprung och just Iran pekas ut av Säpo som ett av de tre länder som utgör det största underrättelsehotet mot Sverige. Men i detta fall är det Ryssland som de misstänks ha samarbetat med.

Enligt åklagaren har de spionerat på uppdrag av den ryska underrättelsetjänsten GRU från september 2011 till september 2021. Den äldre brodern är åtalad för grovt spioneri samt grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Den yngre åtalats enbart för grovt spioneri.

Uppgifterna som överlämnats ska de fått tag på via 42-åringens arbete vid Säkerhetspolisen och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) vid Försvarsmakten. Den yngre brodern påstås vara den som i huvudsak skött kontakterna med GRU.

Förnekar brott

– Han bestrider ansvar. Han förnekar också det alternativa yrkandet om medhjälp, säger den yngre broderns advokat Björn Sandin i rätten.

– NN (42-åringen) förnekar brott. Han bestrider ansvar för såväl grovt spioneri som grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Förnekandet vilar på såväl objektiv som subjektiv grund, säger advokat Anton Strand.

Enligt åklagare Mats Ljungqvist är det ett unikt ärende.

– Det är en ovanlig rättegång i det att ett liknande mål inte har varit för handen i Sverige på över 20 år, säger han när han inleder sin sakframställan.

– Ett sådant här säkerhetsmål är en avvägning mellan den insyn som allmänheten kan förvänta sig i offentliga rättegångar. Det intresset måste bryta mot de uppgifter som ligger till grund för det här åtalet. Det är alltså extremt känsliga uppgifter, fortsätter han.

Hemligt material

Nästan hela rättegången kommer hållas bakom stängda dörrar.

– Det betyder att rätten och dess ledamöter i dag kommer att få insyn i material som väldigt, väldigt få personer i det här landet har sett eller har tillgång till, säger Ljungqvist.

Att materialet rör förhållanden av "stor betydelse" ligger till grund för att spionaget rubriceras som grovt, säger han vidare.

Den äldre brodern lyssnade till synes stundvis fokuserat på framställning och följde åklagaren med blicken. Ibland utbytte han några ord med sin advokat.

Den yngre brodern hade oftare blicken vänd nedåt.

Några detaljer om brödernas brottslighet avhandlades inte under den öppna delen av förhandlingen. Åklagaren fokuserade främst på juridiken kring spioneribrott, och vad som krävs och inte krävs för att kunna dömas för detta. Efter nästan en timme beslutade domstolen om stängda dörrar.

Båda männens försvarare säger att deras klienter är nöjda över att domstolen till sist nu ska pröva de anklagelser som de hela tiden förnekat. Björn Sandin som försvarar den yngre brodern säger att de bevis de fått ta del av inte på något sätt bevisar att mannen spionerat.

– Det finns enligt min klients uppfattning inte bevis som täcker påståenden om att han skulle ha deltagit i planeringen av något spioneribrott, inte att han haft några kontakter med Ryssland eller GRU, och således inte heller haft en situation där han överlämnat några handlingar till främmande makt och inte heller tagit emot någon ersättning, säger Sandin till TT.

Fakta: Rysslands underrättelsetjänster

Huvudstyrelsen för underrättelsetjänsten (GRU) är Rysslands militära underrättelsetjänst. GRU grundades 1942 och är underställd försvarsdepartementet. Under andra världskriget ägnade sig GRU åt att överse sabotage och motståndsrörelser som kämpade mot nazisterna. I dag bedriver GRU sin verksamhet över stora delar av världen.

De spiondömda svenskarna Stig Wennerström och Stig Bergling, huvudpersoner i Sveriges två största spionskandaler, spionerade båda för GRU:s räkning.

Ryska federationens yttre underrättelsetjänst (SVR) är Rysslands civila utrikesunderrättelsetjänst och underställd presidenten. SVR är arvtagare till den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB. När KGB upplöstes i samband med Sovjetunionens sammanbrott bildades SVR (utrikes) och FSB (inrikes).

I fjol dömdes en 47-årig konsult till tre års fängelse för att ha spionerat på Volvo och Scania för Rysslands räkning. Kontakten med mannen skedde enligt åklagaren via en SVR-agent.

Ryska federationens federala säkerhetstjänst (FSB) är Rysslands inre säkerhetstjänst och underställd presidenten. FSB är likt SVR arvtagare till KGB. FSB ägnar sig åt bland annat kontraspionage, övervakning och terrorismbekämpning. FSB agerar inom Rysslands gränser och i landets närområde, däribland Ukraina och Baltikum.

Fakta: Rysslands underrättelsetjänster

Brotten spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift faller under det som kallas brott mot Sveriges säkerhet.

Spioneri är enligt lagen att med avsikt komma över, föra vidare eller röja hemligheter – till exempel försvarsangelägenheter – för främmande makt. Uppgifterna, "vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet", behöver inte vara riktiga.

Straffet för spioneri av normalgraden är högst sex års fängelse, medan grovt spioneri ger fängelse på mellan fyra och arton år eller livstid.

Om avsikt att hjälpa främmande makt saknas är brottet i stället obehörig befattning med hemlig uppgift.

Straffskalan för sådan obehörig befattning av normalgraden går från böter till fängelse i som mest två år. För grovt brott är maxstraffet fyra år.

Man kan också dömas för vårdslöshet med hemlig uppgift, om brottet har skett genom grov oaktsamhet.

Källa: 5–9 §, kap. 9 Brottsbalken, Svensk författningssamling

TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.