Rättspsyk fullt – dömda fria i väntan på plats
Läget inom svensk rättspsykiatri beskrivs som tuffare än någonsin. Nationellt är beläggningsgraden långt över 100 procent. I vissa regioner har beläggningen under perioder legat på uppemot 150 procent i år.
Det skapar ett högt tryck på personalen, det är oftare fler patienter per vårdare än normalt.
– Man utökar inte personalen efter antalet patienter. Det finns ingen lag gällande grundbemanning, säger Sofia Risku, arbetsplatsombud och skyddsombud på Kommunal vid Rågården rättspsykiatri i Gunnilse, Göteborg.
På avdelningen där hon arbetar har man tvingats bygga om två rum för att lösa överbeläggningarna. Det är rum utan dusch eller toalett och en av personaltoaletterna får nu avvaras till patienter.
Akuta lägen
Att personaltätheten minskar i och med att klinikerna överbeläggs gör också att man är sämre skickade att hantera akuta situationer, säger hon.
– Om det blir en hot- och våldssituation och två springer på det larmet ska det finnas två kvar. Då räknar man inte in att någon kanske är på toa, utan det är planerat så uppstramat som möjligt.
Även på kliniken i Vadstena är det överbelagt. Där har man i akuta fall fått göra om samtalsrum till patientrum, berättar huvudskyddsombudet Oliver Lindgren.
– Det är ju "problemlösning deluxe", säger han.
Beläggningen gör även att det är svårare att flytta patienter vidare till andra mer öppna avdelningar, så att de kan avancera i sin vård.
– Det kan ta väldigt lång tid från det att en patient är redo att flytta till dess att den kan göra det. Patienterna blir frustrerade över att de får gå och vänta och ingenting händer.
Det kan påverka arbetsmiljön, säger Lindgren.
– Det skapar problem både för dem och för oss, där det kan bli mer hot och våld när de blir frustrerade.
Ingen snabb lösning
Varken Oliver Lindgren eller Sofia Risku ser någon snabb lösning i sikte. Vårdtiderna måste kortas och rättspsykiatrin byggas ut.
Båda önskar att politiker kunde lägga lika mycket fokus på den här änden av rättssystemet, som i de andra. Oliver Lindgren jämför med satsningarna på Kriminalvården.
– Där bara spränger man upp nya hus. Men behovet inom rättspsykiatrin kommer inte att sjunka heller.
Sofia Risku hoppas att de som arbetar på golvet ska bli hörda, och att beslut inte ska fattas över deras huvuden.
– Jag kan bara hoppas att vi på något sätt får in mer resurser och tänker mer långsiktigt.
Fakta: Rättspsykiatrisk vård
Den som lider av en allvarlig psykisk störning och begår brott ska dömas till rättspsykiatrisk vård. För de flesta som döms till rättspsykiatrisk vård beslutas även om så kallad särskild utskrivningsprövning (SUP).
SUP innebär att förvaltningsrätten, inte chefsöverläkaren, beslutar när en patient skrivs ut. Domstolen ska i de fallen göra en helhetsbedömning av personens situation, där man särskilt beaktar risken för återfall i brott.
2023 var rättspsykiatrisk vård huvudpåföljd i 331 domslut. Jämfört med 2014 har antalet domslut med rättspsykiatrisk vård som huvudpåföljd ökat med 27 procent. Även vårdtiderna har ökat.
Under 2023 vårdades drygt 2 000 personer inom den rättspsykiatriska slutenvården.
Källa: Brå, SKR