Så döstädar du digitalt
Det kanske redan är bestämt vem som ska ärva mormors gamla spegel, fotoalbumen eller sparade brev. Du kanske också har funderat på vilken musik du vill ha på din begravning – om du ens vill ha en sådan.
Men vad som ska hända med ditt digitala arv – alla bilder, tweetar, statusuppdateringar och e-postmeddelanden – är inte alltid lika självklart. Ska någon ärva bilderna, ska allt raderas eller vill du kanske lämna en minnessida efter dig?
Aktuell fråga
Enligt Peter Göransson, som är kommunikationschef på Fonus, blir det allt vanligare att de drygt 90 000 personerna som dör i Sverige varje år lämnar e-postlådor, Facebookprofiler och andra konton efter sig.
– Av dem som nu avlider tror man att det är mellan 30 000 och 40 000 per år som också har någon slags konto som lever vidare på nätet om ingen gör något, säger han.
I och med 1940-talets stora barnkullar kommer frågan också att bli allt mer aktuell för begravningsbranschen de närmaste åren, tror Peter Göransson.
– Det kommer nog lite smygande. De större kullarna kommer relativt snart och då kommer också den här efterfrågan att öka, säger han.
– Därför är det bra att vi är förberedda och också har samspråk med de olika aktörerna, så att de hänger med och att vi får smidiga lösningar.
Flera tips
De flesta av de stora nättjänsterna har redan nu rutiner för vad som ska hända när en kontoinnehavare dör. Men det finns också saker som du själv kan göra om du vill döstäda digitalt:
* Se över dina olika konton.
På exempelvis Facebook kan du själv ta ställning till vad som ska hända när du dör. Hos andra tjänster finns möjligheter att utse en närstående som kan få tillgång till ett konto.
– Ett generellt råd är också att tänka sig för lite redan innan man klickar sig vidare i den här digitala djungeln. Vi skaffar väldigt många olika konton under en livstid, säger Peter Göransson.
* Se till att någon får tillgång till de viktigaste lösenorden, exempelvis till e-postkonton där det kan komma räkningar, efter din död.
Sveriges auktoriserade begravningsbyråer har exempelvis gratistjänsten Livsarkivet, där man utöver att lagra viktiga dokument som testamente, samboavtal eller försäkringspapper även ange vad man vill ska hända med Facebook och andra digitala konton. Fonus har en liknande tjänst, Vita arkivet. Det finns också en rad olika betaltjänster som rör det digitala livet efter detta.
– En annan möjlighet är att om man skriver ett testamente, som många behöver göra, kan man också skriva in lösenord et cetera i testamentet, säger Peter Göransson.
Jens Bornemann/TT
Så hanterar några av nätjättarna döden
Facebook: Ger användarna möjlighet att själva välja vad som ska hända när de dör. Man kan antingen välja att kontot raderas efter döden, eller att det görs om till en minnessida. Det går även att välja ut en person som får tillgång till vissa funktioner för att sköta om minnessidan.
Instagram: Närstående kan begära att en avliden persons konto görs om till en minnessida, alternativt be att kontot raderas.
Twitter: Tidigare kunde anhöriga enbart begära att den avlidnes konto skulle raderas. Plattformen meddelade dock i höstas att ett sätt att omvandla ett konto till ett minneskonto ska tas fram.
Linkedin: Närstående kan begära att en avliden persons konto raderas.
Google: Via tjänsten "inactive account manager" kan du ställa in vad som ska hända med ditt konto om det blir inaktivt – det vill säga om du dör eller av någon annan anledning inte loggat in efter en viss tid. Bland valmöjligheterna finns att utse kontaktpersoner, som efter din död exempelvis kan få tillgång till din e-post eller ditt Youtube-konto.
Dropbox: Går ofta att nå via din dator om en närstående har tillgång till den. Företaget har dock också rutiner för hur anhöriga till en avliden person kan få tillgång till materialet på andra sätt.
