Sametinget: Hög tid att regeringen agerar

Sametinget Artikeln publicerades
Sametinget vill att en bred parlamentarisk utredning ser över lagstiftningen i samiska rättsfrågor. Arkivbild.
Foto: Junge, Heiko
Sametinget vill att en bred parlamentarisk utredning ser över lagstiftningen i samiska rättsfrågor. Arkivbild.

Efter Girjasdomen är det hög tid att regeringen moderniserar lagstiftningen, anser Sametinget.

Det samiska parlamentet vill också se ett samlat krafttag mot rasism, hot och hat.

I samband med Sametingets plenum i Umeå i veckan antog ledamöterna ett uttalande riktat till regeringen. Uppmaningen är att skapa en modern samepolitik och anpassa lagstiftningen, främst rennäringslagen, efter den dom Högsta domstolen (HD) avkunnade i januari.

HD fastställde då att Girjas sameby ensam har rättigheten att upplåta byns fjällområde för småviltjakt och fiske. HD slog därmed fast att det är samebyn, inte länsstyrelsen, som beslutar om jakt- och fiskekort i det aktuella området. Men den stora frågan är hur domen påverkar övriga samebyar.

Dags att anpassa

– HD:s dom och flera tidigare domar har klargjort rättsläget så pass mycket att det är dags för svenska staten att utreda och anpassa lagstiftningen, säger Paulus Kuoljok, Sametingets talman och tillägger:

– Jag överväger att överlämna uttalandet personligen till (kultur- och demokratiminister, reds anm) Amanda Lind (MP). Från statens sida har man hittills bara avvaktat och Sametinget anser inte man kan fortsätta så.

Sak för skolan

I uttalandet skriver Sametinget vidare att "grov rasism har riktats mot samer sedan domen tillkännagavs" och vill se mer än enskilda uttalanden mot detta.

– Mycket av rasismen grundar sig på okunskap. I Sverige, där samerna är ett erkänt urfolk, har staten inte tagit ansvar för att i skolan undervisa om samerna. De uttalanden som gjorts av bland andra statsminister Stefan Löfven (S), som en reaktion på de hot och det hat som riktats mot samer, räcker inte. Man måste agera, säger Paulus Kuoljok.

TT: Hur tolkar du de negativa reaktionerna efter Girjasdomen?

– Jag tolkar dem som en följd av okunskap om vad domen innebär. De personer som uttalat sig kritiskt och sagt att Girjas tänker stänga sin del av fjällvärlden har uppenbarligen inte lyssnat. Girjas har hela tiden sagt att man tänker värna de lokala jägarna, säger Paulus Kuoljok.

Fakta

Fakta: Girjasmålet

Girjas sameby är en fjällsameby i Norrbottens län. Samebyn har sina åretruntmarker i Gällivare kommun.

Sedan 1993 har allmänheten haft möjlighet att jaga i större delen av den svenska fjällkedjan. Länsstyrelserna sköter tillstånd och återrapportering.

Den fria småviltjakten har lett till upprepade protester från samiskt håll. De har bland annat hävdat att de är bäst lämpade att avgöra var jakt kan ske utan att störa renarna.

Girjas, med stöd av Svenska samernas riksförbund, stämde staten 2009. Girjas yrkade på att ensamt få styra över jakten och fisket inom samebyns område ovan odlingsgränsen. Tingsrätten gav samebyn rätt i sin dom 2016.

Staten överklagade domen och hovrätten meddelade sin dom i januari 2018, där de kom fram till att Girjas har större rätt än staten till jakten och fisket inom samebyns område, men att samebyn inte har rätt att utan statens samtycke upplåta jakt- och fiskerätt.

Domen uppfattades som otydlig och överklagades av båda parter till Högsta domstolen. HD:s dom förkunnades i januari 2020. Girjas vann och fick ensamrätt att bestämma om vem som ska få jaga och fiska i området.

Visa mer...