Skärpta krav för medborgarskap dröjer

Antalet personer som beviljas svenskt medborgarskap har ökat kraftigt jämfört med för ett par decennier sedan.

Hittills i år har i snitt runt 6 000–7 000 medborgarskap beviljats varje månad. Detta enligt dagens, anser regeringen, alltför låga krav. Ulf Kristersson (M) framhåller i sitt nationaldagstal att såväl kriminella som personer som ljugit om sin bakgrund kunnat bli svenska medborgare.

Det som krävs för att bli svensk medborgare i dag är att den sökande fyllt 18 år, kan styrka sin identitet, bott i Sverige en viss tid (ofta fyra–fem sammanhängande år), har permanent uppehållstillstånd och har levt ett skötsamt liv.

Skulder hos Kronofogden, en fängelsedom eller att Säpo klassar personen som ett säkerhetshot kan innebära att det blir nej.

Kommande fyra år väntas ytterligare över 270 000 personer söka medborgarskap i Sverige, enligt Migrationsverkets prognos. En hög andel, runt 85 procent, brukar beviljas.

Samtidigt är det fortfarande oklart när regeringens nya skärpta krav, som Kristersson lyfter i sitt tal, kan börja gälla.

Den utredning som ska titta på krav på minst åtta års vistelsetid i Sverige, krav på egenförsörjning och skarpare krav på hederligt levnadssätt är inte ens tillsatt än. Direktiven ska vara klara i sommar.

Frågan om skärpta språkkrav och samhällskunskaper för medborgarskap bereds på Regeringskansliet. Men det är inte känt när den proposition som utlovas i Tidöavtalet kan läggas fram.

Ett svenskt medborgarskap har flera fördelar. Bara svenska medborgare har en absolut rätt att bo och arbeta i Sverige, rösträtt till riksdagsvalen, kan bli invalda i riksdagen och har rätt att jobba som exempelvis polis och yrkesmilitär.

Tidöpartierna har även aviserat att de vill utreda om medborgarskap ska kunna återkallas. För det krävs en grundlagsändring. Inte heller denna utredning har tillsatts.