Annons
Nyheter

Sprängda personsökare kan vara krigsbrott

En efter en exploderade personsökare och walkie-talkies i fickor och händer. Tillvägagångssättet – som hämtat ur en spionroman – väcker en rad frågor kopplade till krigets lagar.
– Frågan är vilka åtgärder som vidtagits för att rikta attackerna mot legitima mål, säger en professor i folkrätt.
Mellanöstern • Publicerad 19 september 2024
Familjemedlemmar till skadade i personsökarattacken utanför ett sjukhus i Libanons huvudstad Beirut på onsdagen.
Familjemedlemmar till skadade i personsökarattacken utanför ett sjukhus i Libanons huvudstad Beirut på onsdagen.Foto: Hussein Malla/AP/TT
Resterna av en av de förstörda personsökarna.
Resterna av en av de förstörda personsökarna.Foto: Balkis Press/ABACA/Shutterstock/TT
Fyra Hizbollahmedlemmar begravs i en förort till Beirut på onsdagen.
Fyra Hizbollahmedlemmar begravs i en förort till Beirut på onsdagen.Foto: Bilal Hussein/AP/TT

I månader antas hundratals, kanske tusentals libaneser ovetande ha burit små, tickande bomber i fickan.

Det är inte första gången till synes vanliga objekt förvandlas till vapen. Men skalan på attackerna i Libanon saknar motstycke, enligt Jann Kleffner, professor i folkrätt på Försvarshögskolan i Stockholm. Det gör att de juridiska frågorna blir fler.

Annons

– Enkelt sagt får man bara rikta anfall mot militära mål – inte civila. Här är det svårt att veta, säger Kleffner och påpekar att Hizbollah inte bara består av väpnade styrkor, utan också har en stark roll i politik och samhällsliv i Libanon.

Tillvägagångssättet sätter ofrånkomligen oskyldiga i skottlinjen, har flera bedömare hävdat efter angreppen. Krigets lagar, som utgår från de fyra så kallade Genèvekonventionerna från 1949, slår fast att civila måste skyddas.

– Frågan är vilka åtgärder som vidtagits för att rikta attackerna mot legitima mål, säger Kleffner.

Svårt att veta

Enligt humanitär rätt måste den militära betydelsen av ett anfall dessutom "stå i proportion" till risker civila utsätts för.

– Tillhör 80 procent av offren de väpnade styrkorna och man vet det – då blir den juridiska analysen helt annorlunda än om man bara skickat i väg tusentals minerade sökare på den öppna marknaden.

Att attackerna genomfördes på distans gör det hela ännu mer komplext. När hundratals, kanske tusentals, personsökare och walkie-talkies sprängs i stort sett samtidigt kan knappast den som trycker på knappen veta var eller i vems händer alla enheter finns, säger Kleffner.

– Vi har sett bilder på hur sökare sprängs mitt i en marknad. Hur mycket visste operatörerna om var personerna ifråga befann sig där och då? Kan man veta sådant? I mina ögon är det i stort sett omöjligt.

"Tickande bomb"

Angreppet väcker farhågor kring framtida krigföring i en värld där vi blir alltmer beroende av digital teknik. Yousef Munayyer, palestinsk-amerikansk politisk analytiker, hävdade på tisdagen att attacken öppnar "en farlig Pandoras box".

"Nästan varje människa går runt som en tickande bomb. Det kommer inte dröja länge innan den här teknologin används av många aktörer", skrev han på X.

Hur relevanta är då krigets lagar när digital teknik blir till vapen?

Annons

– Reglerna som finns är ganska allmänna och ganska luddiga. Ibland är det en nackdel men ofta en fördel, då det gör dem lätta att applicera på nya fenomen, säger Jann Kleffner.

Fakta: Krigets lagar

Civila får inte anfallas i väpnade konflikter och måste skyddas, enligt folkrättsliga principer som världssamfundet har enats om.

Krigets lagar – formellt den internationella humanitära rätten – syftar till att stridande, skadade, krigsfångar och civila ska besparas onödigt lidande. Kärnan utgörs av de fyra så kallade Genèvekonventionerna från 1949, som har ratificerats av närmare 200 stater. Både statliga och icke-statliga aktörer omfattas av lagarna.

Nyckelord är distinktion (åtskillnad av civila och stridande), proportionalitet (den militära betydelsen av anfall måste vägas mot riskerna de utgör för civila) och försiktighet (alla parter måste vidta alla möjliga försiktighetsåtgärder för att anfall endast ska riktas mot militära mål).

Att icke-civila personer vistas bland civila betyder inte att gruppen som helhet kan betraktas som ett legitimt mål. Civilbefolkningen får inte heller användas som så kallade mänskliga sköldar för att försvara mot anfall.

Sjukvårdens särskilda skyddsemblem måste respekteras och de stridande parterna måste göra vad de kan för att underlätta humanitära insatser.

Källa: FN, Röda Korset och Nationalencyklopedin

TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons