Annons

Stina Nilsson en bit ifrån comeback

Stina Nilsson tar sig tiden att läka efter sin andra revbensskada på ett halvår.
Den svenska skidstjärnan är långt ifrån träning i spåret.
Skidor • Publicerad 28 januari 2020
Stina Nilsson på röda mattan under måndagskvällens Idrottsgalan i Stockholm.
Stina Nilsson på röda mattan under måndagskvällens Idrottsgalan i Stockholm.Foto: Christine Olsson/TT

För knappt ett år sedan tog Stina Nilsson tre VM-medaljer (två guld och ett silver) i Seefeld, Österrike, efter att på ett smått mirakulöst sätt ha tagit sig tillbaka efter en allvarlig skada i ena baksidan av låret.

Men den här säsongen har skadorna och motgångarna följt varandra.

Annons

På försäsongen drabbades Nilsson av en spricka i ett revben under en löprunda, därpå fick hon axelproblem. Tävlandet i världscupen har varit sporadiskt under vintern och den svenska stjärnan tvingades avbryta Tour de Ski redan på den första av sju etapper, efter en 24:e plats på masstarten i Lenzerheide, Schweiz, för en månad sedan.

Pristagare

Sedan dess har 26-åringen inte tävlat. I början av januari meddelade Svenska skidförbundet att det handlar om en ny revbensskada och att den regerande olympiska mästaren i sprint blir borta i minst sex veckor.

Under måndagens Idrottsgalan i Stockholm där Nilsson – tillsammans med Ebba Andersson, Charlotte Kalla Frida Karlsson – fick priset som årets lag berättade hon själv om vägen tillbaka, stående på Globens röda matta.

"Inte samma ställe"

– Det är inte samma ställe jag har en fraktur på. Jag bröt ju ett revben i somras, man kan ju spekulera i om de har med varandra att göra. Jag tror det, men man kan inte säga att det ena beror på det andra, säger Stina Nilsson, som även blev tvåa bakom Tove Alexandersson i omröstningen kring Radiosportens Jerringpriset.

Det är ännu oklart om Nilsson kommer att tävla mer den här världscupsäsongen som avslutas i Canmore, Kanada, den 20–21 mars. Hon kan ännu inte köra i skidspåret utan beskriver sin träning så här:

– Ingenting med överkroppen, jag kan cykla, gå raska promenader, jogga lite grand – men inte för mycket, det är ganska stötkänsligt. Det handlar om att hålla nere tiden (i träning). Jag kör max en timme per dag för att kroppen ska ha överskott att prioritera och läka skadan. Så som den inte har fått tid att göra tidigare.

David Hjorter/TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons