GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Transport uppmanar LO-facken: Nobba lönekravet

Transportbasen Tommy Wreeth skräder inte orden om LO:s gemensamma lönekrav på 4,4 procent. Han uppmanar nu inför omröstningen andra LO-förbund att säga nej.
Ekonomi • Publicerad 25 november 2022
Tommy Wreeth, ordförande Transport , vill ha mer än vad LO begärt. Arkivbild.
Tommy Wreeth, ordförande Transport , vill ha mer än vad LO begärt. Arkivbild.Foto: Claudio Bresciani/TT

I en krönika i Transportarbetaren med rubriken "Det är dags att säga ifrån nu!" går han till attack mot de, enligt honom, för låga lönekrav som LO-styrelsen med stor majoritet enats om att gå fram med i vinterns stora lönerörelse.

– Jag vill väcka en diskussion i andra LO-förbund, säger han till TT.

Att stå ensam i avtalsrörelsen och kräva högre löneökningar än andra blir svårt, inser han. Han hoppas främst på att LO-förbunden i kretsen 6F, där bland andra Byggnads, Elektrikerna, Målarna, Seko och Fastighets ingår, ska haka på det egna förbundet. Senast 9 december ska alla förbunden ha röstat om LO-styrelsen förslag om 4,4-procentiga lönekrav nästa år.

Sänkta reallöner

Bakom de högre lönekraven än normalt ligger förstås den skenande inflationen som innebär stora hål i plånböckerna för löntagarna. Men att kräva för höga löner i dessa inflationstider riskerar att skjuta medlemmarna i foten. Fackens förhandlare måste ta ansvar, lyder många bedömares åsikt. Så här sade Riksbankschefen Stefan Ingves på torsdagen när han på nytt tryckt hårt på ränteknappen, med adress till facken:

– Det är en dålig idé att kompensera sig för inflationen, då blir det ännu högre ränta.

Tommy Wreeth är förstås medveten om det.

– Det finns risker med att kräva alldeles för mycket.

Tyskarna får mer

Men kravet på 4,4 procent brukar, när förhandlingsröken lagt sig framåt mars/april nästa år, historiskt landa kring 75 procent av kravet, alltså runt 3,3 procent.

– Jag tycker det är för dåligt, säger Wreeth.

Han pekar också på, vilket arbetsgivarsidan även brukar göra, de tyska industrilöneavtalen som börjar ticka in nu. Det tyska industrifacket rodde nyligen hem ett löneavtal på 8,5 procent på 24 månader, plus engångsbelopp på motsvarande omkring 30 000 kronor, alltså högre än vad LO lagt sig på.

Och skulle löneökningarna i Sverige ändå bli "för höga", så får väl ägare och företagsledningar hålla igen på bonusar och aktieutdelningar, resonerar Tommy Wreeth.

– Den här gången tycker jag att vi kan ta ansvar sist i stället för först.

Fakta: LO:s löneprocess

Tidigare i höstas enades samtliga 14 LO-förbund om att driva gemensamma lönekrav i den kommande avtalsrörelsen. Då var kraven mer allmängiltiga utan siffror. Men redan då knorrades det från flera förbund – en samordning skulle bara ske om lönekraven var tillräckligt höga.

Någon vecka därefter klubbade styrelsen lönekraven till 4,4 procent, vilket är samma krav som facken inom industrin lagt fram. Hela LO-styrelsen med alla förbundens ledamöter ställde sig bakom kravet, utom Transport.

Men styrelsens beslut är bara ett förslag. De enskilda förbunden ska sedan själva besluta om förslaget på 4,4 procent är godtagbart.

Facken inom industrin, som består av IF Metall, Livs, GS och tjänstemannafacken Unionen och Sveriges Ingenjörer, är de fack som ihop med arbetsgivarsidan sedan sätter det så kallade lönemärket, enligt de regler som kommit att gälla i svensk lönebildning sedan 1997.

Flertalet av de stora gamla löneavtalen löper ut sista mars 2023.

TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.