Tror sig nå EU:s klimatmål – bommar de svenska

– Den här budgeten kommer att minska utsläppen, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) på en pressträff tillsammans med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Hon talar om statsbudgeten för 2025 som presenteras på torsdagen. Där ingår en bilaga som visar klimateffekten av regeringens politik.

Det är ett kapitel som vanligtvis inte väcker så mycket uppmärksamhet. Men de senaste åren har det fått rubriker eftersom regeringen missat målen, främst på grund av att reduktionsplikten sänktes kraftigt vid årsskiftet vilket fick utsläppen av koldioxid att skjuta i höjden.

Regeringen har nu bytt fot och kommer att höja reduktionsplikten från 6 till 10 procent nästa år, alltså öka inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel igen.

Det är en orsak till att utsläppen bedöms minska framöver.

– Utsläppen beräknas vara lägre 2026 än när vi tog över 2022, säger Romina Pourmokhtari.

Men det är inte den främsta orsaken till att regeringen nu räknar med att klara EU:s så kallade ESR-åtagande till 2030 – som främst handlar om utsläpp från transporter och jordbruk. I stället handlar det om att regeringen helt enligt reglerna utnyttjar de flexibla räknesätt som finns.

Viktigare än höjd reduktionsplikt för att nå målen är att man kan tillgodoräkna sig överskott från utsläppshandeln, alltså att industrin har överpresterat med sina utsläppsminskningar. Dessutom finns överskott från 2021-2023, då reduktionsplikten var mycket högre än i dag, som kan räknas in.

Men oavsett räknesätt måste utsläppen i transportsektorn minska betydligt framöver. I dag står de för runt en tredjedel av de totala utsläppen.

– Elektrifieringen är det främsta som regeringen vill satsa på där, säger Pourmokhtari.

Inget av de svenska klimatmålen för 2030 kommer dock att nås, visar regeringens klimatredovisning.

– Så är det. Den här regeringen precis som den förra regeringen beräknas inte nå alla klimatmål som finns nationellt och i EU. Det är fortfarande ett arbete som behöver ske, säger Pourmokhtari.

De nationella målen beräknas inte lika flexibelt som EU:s, utan utsläppsförändringarna mäts mer rakt av vid en viss tidpunkt.

Klimatredovisningen bygger på underlag från bland annat Naturvårdsverket, som har lämnat två alternativa scenarier. Regeringen anser att den mer optimistiska är mer sannolik, och då klaras EU-målet.

Men regeringen skriver själv i klimatredovisningen att flera av antagandena är förknippade med betydande osäkerhet.