GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

"Valrörelsen vände sig emot klimatet"

I flera andra länder har klimatet hamnat i fokus för valdebatten. Men inte i Sverige – här vände sig valrörelsen snarare emot klimatet, anser professor Sverker Jagers. Hur blev det så?
Politik • Publicerad 19 september 2022
Forskare är djupt bekymrade över hur klimatfrågan hanterades under valrörelsen. Här är partiledarna samlade inför SVT:s partiledardebatt två dagar innan valdagen.
Forskare är djupt bekymrade över hur klimatfrågan hanterades under valrörelsen. Här är partiledarna samlade inför SVT:s partiledardebatt två dagar innan valdagen.Foto: Christine Olsson/TT
Björn-Ola Linnér, klimatpolitisk forskare vid Linköpings universitet, ser det som problematiskt att valrörelsen bara fokuserade på en pusselbit i klimatfrågan.
Björn-Ola Linnér, klimatpolitisk forskare vid Linköpings universitet, ser det som problematiskt att valrörelsen bara fokuserade på en pusselbit i klimatfrågan.Foto: David Brohede/Linköpings universitet
Politikerna valde bort klimatfrågan eftersom den inte är lika märkbar här och nu som exempelvis elpriser och oron för kriminaliteten, tror Sverker Jagers, professor i statsvetenskap och klimatledarskap.
Politikerna valde bort klimatfrågan eftersom den inte är lika märkbar här och nu som exempelvis elpriser och oron för kriminaliteten, tror Sverker Jagers, professor i statsvetenskap och klimatledarskap.Foto: Emelie Asplund/Göteborgs universitet/TT

USA, landet där många ser klimatkrisen som "fake news" brukar kanske inte framhållas som gott exempel när det gäller klimatfrågan. Men i jämförelse med den svenska valrörelsen framstår den pågående amerikanska debatten inför mellanårsvalet i december som ett under av kunskap och insikter. Det anser Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet.

– Det är inget högt betyg för den svenska valrörelsen att debatten i USA är betydligt mer insiktsfull.

Han är djupt frustrerad över hur de svenska politikerna hanterade klimatet i valdebatten, som han anser fokuserade på en enda del av klimatfrågan: energiförsörjningen – och då nästan enbart kärnkraften. Medan en bredare diskussion om hur omställningen av samhället ska gå till uteblev.

– Det blev en väldigt begränsad syn på klimatfrågans bredd. Det är olyckligt och inte särskilt hjälpsamt i det långa loppet, eftersom det gör att det kommer att saknas ett tänkande kring en helhetslösning på klimatfrågan, säger Björn-Ola Linnér.

Klimatet kom inte bara i skymundan i valrörelsen, menar Sverker Jagers, professor både i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och i klimatledarskap vid Uppsala universitet.

– Det var snarare så att valrörelsen vände sig emot klimatet – och framför allt mot de åtgärder som är nödvändiga för att hantera klimatproblematiken.

Han nämner ett exempel:

– Att priset på fossila bränslen och energi går upp är antagligen nödvändigt för att vi ska bli bättre på att hushålla med resurser och fasa ut det fossila. Men nu tävlade nästan partierna om vem som kan sänka priserna. Det är helt kontraproduktivt för klimatet.

Lågt hängande frukt

Trots förödande värmeböljor i Europa och torka även här i Sverige den gångna sommaren så beskrivs klimatförändringarna som något som kommer att inträffa i framtiden, menar Sverker Jagers. Därför valde politikerna att fokusera på frågor som är kännbara här och nu – som elpriser och kriminalitet.

– Många av partierna sökte efter lågt hängande frukter och då blir det frågorna som känns och märks redan nu.

Att den amerikanska mellanvalsdebatten tvärtom handlat mycket om klimatfrågan beror, enligt Björn-Ola Linnér, framför allt på president Joe Bidens nya klimatpaket. Det har stakat ut en långsiktig plan för hur man ska säkra energitillgången på sikt och samtidigt fasa ut fossila bränslen.

– Det handlar om ett större grepp. Bidens paket tar förvisso inte med alla delar som är viktiga för klimatet, exempelvis biologisk mångfald, men i alla fall ett samlat grepp på energifrågan som sträcker sig bortom bara kärnkraft. Och det har medfört en betydligt mer avancerad diskussion än vi hade i valrörelsen, säger Björn-Ola Linnér.

Tyskland och Australien

Även i det tyska valet förra hösten seglade klimatet upp som en av de viktigaste frågorna – och det gröna partiet gick starkt framåt och blev tredje största parti.

Och landet som länge setts som en bromskloss på klimatområdet – Australien – fick i våras vad som kallats ”ett klimatval”. Klimatfrågan var i och för sig inte särskilt närvarande i debatten inför valet, men många väljare – även i landets koldistrikt – kände annorlunda, och frågan bedöms ha spelat en avgörande roll för valutgången.

Både i Tyskland och Australien har invånarna effekterna av klimatförändringarna färskt i minnet – med de dödliga översvämningar förra sommaren respektive omfattande torka och bränder. Händelser som forskarna med säkerhet vet blir både vanligare och mer intensiva till följd av klimatförändringarna.

– Jag hoppas såklart inte att det ska behöva gå så långt även här, men sådana händelser kan påminna om att klimatfrågan är på allvar, säger Sverker Jagers.

Att bara fokusera på en pusselbit i klimatarbetet, såsom energi och kärnkraft, går även stick i stäv med det helhetsgrepp som FN:s klimatpanel IPCC konstaterar behövs för att få ner utsläppen i tid, påpekar Björn-Ola Linnér. Det står också i bjärt kontrast mot EU-kommissionens ”Green new deal” som handlar alltifrån hur omställningen kan skapa nya jobb, förbättra hälsan och främja den biologiska mångfalden – och spänner brett över energifrågor, transporter och skattesystem.

Diskussion om rättvisa

En annan fråga som blir allt mer på tapeten internationellt, men som Björn-Ola Linnér saknade helt i svenska valdebatten, var den om klimaträttvisa: Att de rika länderna som orsakat mest utsläpp ska gå före.

Tvärtom har framför allt Sverigedemokraterna ifrågasatt varför Sverige som står för en liten del av växthusgasutsläppen ska minska utsläppen när exempelvis Kina ökar sina. Att det inte skulle spela någon större roll vad vi i lilla Sverige gör.

– Man kan ha olika idéer om ifall Sverige ska vara ett föredöme eller inte, men den inställning Jimmie Åkesson gav uttryck för har inget stöd i forskningen. Klimatfrågan är global – hur kan då Sverige bidra och till att hela världen kan göra den omställning som alla är överens om behövs? Den diskussionen saknades helt, säger Björn-Ola Linnér.

Han framhåller att Sverige har högre utsläpp per capita än de flesta andra länder. Majoriteten av svenskarna tillhör de rikaste 10 procenten av jordens befolkning som står för över hälften av utsläppen av växthusgaser.

– Att vi inte behöver gå före och minska våra utsläpp om vi vill begränsa utsläppen till en nivå som inte är farlig – det är inte sant.

Fakta: Opinionen och klimatet

Rapporten "Miljö- och klimatopinion i Sverige" från Göteborgs universitet släpptes i våras och baseras på den så kallade SOM-undersökningen. Den visar bland annat:

De flesta invånare vill att man satsar på ett mer miljövänligt samhälle och anser att klimatfrågorna är minst lika viktiga som andra samhällsfrågor.

Samtidigt är det bara åldersgruppen 16-29-åringar som tycker att miljö, energi och klimat är den viktigaste samhällsfrågan.

Snarare upplevs miljö- och klimatfrågor som mycket oroande inför framtiden. 53 procent är mycket oroade för klimatförändringarna, och mest oroade är kvinnor, högutbildade och personer som står till vänster politiskt.

Källa: Rapporten Miljö- och klimatopinion i Sverige 2021.

TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.