GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Vindkraftsägarna får betalt för att strypa elen

Den kraftiga utbyggnaden av vindkraft skapar problem för det svenska elsystemet.
Nu ska vindkraftsägarna förmås att bromsa snurrorna när det blåser mycket.
Vindkraft • Publicerad 27 januari 2022
Vind och sol ska förmås bidra till balansen i elsystemet. Arkivbild.
Vind och sol ska förmås bidra till balansen i elsystemet. Arkivbild.Foto: Michael Sohn/AP/TT

Vindkraft, liksom sol-el, är inte reglerbar. Det går inte att kommendera fram mer vind eller sol. Däremot går det att stänga av/dra ner på produktionen för att styra hur mycket kraft som vindsnurrorna kan producera.

Som prognoserna ser ut kommer allt mer av den svenska elen att komma från vindkraften. Om två-tre år bedöms vinden tillverka lika mycket el som kärnkraften.

– Men vindkraften är samtidigt en del av problemet, säger Jorunn Cardell, kraftsystemanalytiker på Svenska kraftnät.

Måste vara balans

För att elsystemet ska fungera måste precis lika mycket produceras som användas vid varje givet tillfälle. Vattenkraften är reglerbar, den kan vridas på och strypas efter behov. Kärnkraften är på motsvarande vis också stabil till sin natur, inte väderberoende.

Nu vill Svenska kraftnät köra igång en pilotstudie för att förmå även vindkraftsägarna att ingå i ett system för så kallade stödtjänster som håller det svenska kraftsystemet i balans. Systemet med stödtjänster fungerar så att Svenska kraftnät betalar kraftproducenter eller förbrukare för att bidra till att hålla systemet i balans.

Kompenseras fullt ut

För vindkraftens del skulle det kunna handla om att vindparksägarna får betalt för att köra snurrorna på lägre fart. Konsekvensen blir mindre betalt för elen, men i stället kompensation från Svenska kraftnät.

– Tanken är att man ska gå plus på det, säger Jorunn Cardell.

När det dessutom blåser mycket blir elen oftast billig, vilket gör att det kan vara mer förmånligt att få betalt för att dra ner produktionen.

Och det kommer inte att vara ett tvång att vara med i stödtjänstsystemet, enligt Cardell.

Fakta: Stödtjänster

Kraftsystemet måste hela tiden hålla en jämn frekvensnivå, 50 Hertz, genom att i varje ögonblick tillföra systemet lika mycket effekt som det förbrukas. Eftersom produktion och konsumtion varierar måste det finnas produktions- och förbrukningsresurser till hands för att balansera vid ojämnheter.

Det är resurser, så kallade stödtjänster, som Svenska kraftnät bland annat köper på marknaden för att ha en ständig beredskap.

Källa: Svenska kraftnät

TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.