Ytterhögern störst – men får han leda Österrike?

Det Kickl-ledda Frihetspartiet (FPÖ) blev störst med 29,2 procent av rösterna i parlamentsvalet i söndags, följt av 26,5 procent för konservativa ÖVP och 21 procent för socialdemokratiska SPÖ.

Kickl vill nu förhandla med de övriga för att bli förbundskansler.

– Vår hand är utsträckt. Vi har alltid sagt att vi är redo att leda en regering, vi är redo att driva igenom den här förändringen i Österrike, sade han i österrikisk tv i söndags.

Den 55-årige förre inrikesministern har samlat frustrerade väljare genom att framställa FPÖ som ett val mot etablissemanget. Partiet är starkt invandringskritiskt, ogillade covidtidens tvångsåtgärder och vill slopa alla sanktioner mot Ryssland för att få billigare energi.

Kickl ser grannlandet Ungerns premiärminister Viktor Orbán som sin politiska förebild och vill gärna få till ett liknande styre i Österrike.

Fast dit är det ännu långt – mycket beroende på att alla tänkbara koalitionspartner ser Kickl själv som alldeles för radikal.

– Med Herbert Kickl ser jag inte något sätt för dem att kunna hitta en majoritet, säger statsvetaren Kathrin Stainer-Hämmerle på ett digitalt seminarium hos tankesmedjan EPC.

Rent politiskt tror hon visserligen att FPÖ och ÖVP skulle kunna enas om ett regeringsprogram "på bara några dagar", i samma stil som när partierna styrde tillsammans 2017-19. Stainer-Hämmerle räknar dock med att Kickl i så fall måste stiga åt sidan – kanske genom att nöja sig med rollen som talman, snarare än förbundskansler.

Ett annat alternativ är att ÖVP försöker bilda en blocköverskridande regering med SPÖ och liberala Neos. Å andra sidan riskerar det att göra FPÖ ännu starkare till nästa val.

– Kickl kan luta sig tillbaka och säga "vi är alltid offren, vi kan vänta i några år till och sedan får vi en ännu större framgång", säger Kathrin Stainer-Hämmerle.