Bagatellen på bruket
I dagens samhälle och med dagens normsystem kan det framstå som en bagatell och att Nymölla reagerat överdrivet på att han inte friskanmälde sig innan han gick på mötet.
Men vad är en bagatell? Det är en sak av ringa värde eller betydelse. I dag har vi ett omfattande fusk och bedrägligt agerande gentemot det solidariska välfärdssamhället. I skenet av denna omfattande exploatering är arbetarens uttag från vår solidariska kassa onekligen av ringa värde. Trots allt var det bara en halv dag och han har bett om ursäkt för sitt agerande.
Men man kan också hävda att bruket försvarar den solidariska välfärden, medan arbetaren, facket och de två vänsterpartierna är välfärdens hängivna dödgrävare.
När jag var liten fick jag lära mig att ligga kvar i sängen hela dagen om jag var sjuk och inte kunde gå till skolan. Min far skulle aldrig komma på tanken att sticka ut näsan ur huset om han var sjukskriven. I min värld skall man arbeta, göra rätt för sig, betala sin skatt och inte ligga staten till last. Det solidariska samhället är inte en rättighet, utan den sista möjligheten när allt annat sviktar. Solidaritet är aldrig en bagatell.
Den gamla högern attackerade den solidariska välfärden medan socialisterna försvarade den. I dag tycks dock socialisterna vara utdöda. Vänsterpartierna och facket domineras i dag av en rättighetssyra som från insidan fräter sönder solidariteten och välfärden.
För mig är det fullständigt obegripligt hur arbetaren överhuvudtaget kunde öppna dörren och gå hemifrån. Han var ju sjukskriven! Till detta skall läggas att han är prominent företrädare för dem som pratar om solidaritet och välfärd. Då skall man ha den solidariska välfärden så starkt i sitt sinne att man överhuvudtaget inte kan komma på tanken att öppna sin dörr.
Vänstern avslutade sitt angrepp på det solidariska samhället på första maj. Då upphöjdes den solidariska kassans tjuv till talare. På solidaritetens högtidsdag! I mina, av historia och uppfostran skymda och grumlade ögon, framstår detta som att skymfa och kränka det som den röda fanan skall representera, solidaritet som ett uppoffrande arbete för att värna de olyckliga.
I dag försvaras den solidariska välfärden av det kapitalistiska storföretaget. Det gamla arbetarpartiet stöder välfärdsexploatörer och de forna kommunisterna bjuder in statens utsugare som talare. Angreppet på de möjligheter till solidaritet som tagit generationer att bygga upp, kallar facket för en bagatell. Det är motbjudande!
