Nyheter

Därför går det bra för Danmark

Nyheter • Publicerad 13 maj 2003

Danmark och Sverige uppvisar stora likheter genom historien och fortfarande är vårt västra grannland på många sätt jämförbart med oss. Utvecklad välfärdsstat, likartat politiskt system och en i internationell jämförelse modern och progressiv samhällsutveckling tillhör det som förenar de båda länderna. Skillnaderna finns där förstås också. Under de senaste decennierna har Danmark passerat Sverige i de ekonomiska välståndstabellerna – Danmark har en levnadsstandard som är cirka 18 procent högre än Sverige räknat i BNP per invånare – något som svenskar på besök blivit smärtsamt påminda om genom en ogynnsam växlingskurs. I en rapport som presenterades på måndagen Svensk industri – och varför är danskar bättre pekar LO-ekonomerna ut en del förklarande faktorer. Att Danmark införde en låginflationspolitik redan tidigt på 1980-talet och höll fast växelkurs gentemot först D-marken och sedan euron har skapat en långsiktigt trovärdig makroekonomisk stabilitet. Detta skapade en god jordmån för entreprenörsskap och tillväxt. Dessutom har Danmark under 1990-talet utnyttjat både kapital och arbetskraft bättre än Sverige. Sysselsättningen har stigit markant i Danmark det senaste decenniet, medan Sverige genom galopperande sjukskrivningar, förtidspensioneringar med mera gått i motsatt riktning. Arbetslinjen är bäst, det är en för liten andel av den vuxna arbetsföra svenska befolkningen som befinner sig på arbetsmarknaden, konstaterar LO-ekonomerna. Ett resonemang som det socialdemokratiska partihögkvarteret borde ta till sig. Konklusionerna i LO-rapporten är riktiga, men det saknas en mer djuplodande analys kring hur Danmark kunde springa förbi Sverige. Under större delen av 1900-talet var Sverige den avgjort mest välmående nationen av de två, så sent som 1985 existerade det inget välståndsgap mellan de två länderna. Att LO-ekonomerna inte gräver vidare i detta har politiska orsaker. Den ekonomiska kursomläggning som lade grund till Danmarks ökade välstånd inleddes av den konservative statsministern Poul Schlüter 1982 i spetsen för en borgerlig fyrklöverregering. Under sin långa tid som statsminister fram till 1993 förde Schlüter en försiktig men målmedveten thatcheristiskt inspirerad politik. När socialdemokraterna kom tillbaka till makten 1993, i koalition med borgerliga mittenpartier, accepterade de och vidareutvecklade normpolitiken. Sedan 2001 är de borgerliga tillbaka vid regeringsrodret. Men vi får nog knappast höra LO-ekonomerna öppet förespråka borgerliga regeringar och borgerlig normpolitik som en väg till ökat välstånd.

SAXO
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.