Distinkt budskap

Världen håller andan medan USA vilar på hanen. I ett tal till nationen på fredagsmorgonen (svensk tid), det första efter terrorattackerna mot World Trade Center och Pentagon, preciserade president George W Bush USA: s krav på talibanregimen i Afghanistan. Det innebär bland annat att alla ledare, inklusive huvudmannen Usaman bin Laden, för terrororganisationen al-Qaida som vistas i Afghanistan ska överlämnas till USA. Andra terrorister och deras medhjälpare måste överlämnas till vederbörlig myndighet. Alla utländska medborgare som utan rättslig prövning hålls fängslade av talibanerna ska omedelbart friges och skydd ska garanteras utländska journalister, diplomater och hjälparbetare. Alla träningsläger för terrorister måste stängas omgående och för gott. Det går inte att ta miste på allvaret och beslutsamheten i presidentens ultimativa krav. Det amerikanska folket, av vilka en stor majoritet slagit på tv: n och radion, lyssnade och förstod budskapet och enligt en opinionsundersökning av ABC News/ Washington Post ställde sig hela 91 procent bakom innehållet. Inte heller talibanregimen i Kabul bör ha missförstått vilka villkor som gäller. Ändå skruvar man på sig. Inför den pågående amerikanska militära uppladdningen kring Persiska viken har de afghanska mullorna efter viss vånda bett bin Laden att lämna landet. Enligt källor i Pakistan har terroristledaren utnyttjat tidsfristen och redan för några dagar sedan förekommit värdarnas rekommendation. Men vilket land kan tänkas ta emot ett sådant "hett" namn och utsätta sig för stormaktens attacker? Möjligen Saddam Hussein i Irak, men inte det förefaller i rådande läge särskilt troligt. Det är helt uppenbart att president Bush och hans "krigskabinett" inte tänker överila sig genom att utlösa urskillningslösa bombattacker utan avser gå metodiskt och rationellt till väga. Det amerikanska folket måste ställa in sig på att kampen mot den internationella terrorismen inte kommer att handla om spektakulära militära uppvisningar framför rullande tv-kameror, utan om en lång och segdragen uppgörelse inom ramen för en utnötningsstrategi. I denna kraftmätning står USA: s regering den här gången inte ensam utan har fullt stöd av hela den fria världen.