Ge gravida en bättre start

Graviditet är ingen sjukdom. Tvärtom måste en graviditet betraktas som ett tecken på utmärkt hälsa. Det hindrar inte att gravida blir sjuka, ibland rejält sjuka, som en bieffekt av att de väntar barn. Detta har lett till märkliga gränsdragningsproblem hos försäkringskassor runt om i landet, vilket rapporterats i flera media de senaste dagarna. Några län, däribland Uppsala, har försäkringskassor som intar en mycket hård linje mot gravida. Problem som hänger ihop med graviditeten ska man inte sjukskrivas för, menar man där. Och visst kan man tänka sig att det inte är lämpligt att gravida blir långtidssjukskrivna för att de mår lite illa, är lite trötta och känner av påfrestningar på ryggen. Men graviditetsbesvär kan också vara smärtsam foglossning, rejält ryggont och diabetes, och det är inte ens särskilt onormalt eller ovanligt. I början av en graviditet kan man aldrig veta hur den kommer att bli eller hur man kommer att må. Man kan sällan förutse precis hur länge eller hur mycket man kan arbeta. Alla barnmorskor uppmanar också ”sina” mammor att ta ledigt några veckor före förlossningen, eftersom det är medicinskt fastslaget att utvilade mammor får lättare förlossningar och föder friskare barn. Barnmorskor och läkare verkar nu nästan samfällt frustrerade över vissa försäkringskassors njugga inställning till gravida. De kan uppmana mammor att söka havandeskapspenning, men den beviljas endast om man har ett fysiskt tungt och stressande arbete eller om man arbetar på nätterna. De kan uppmana mammorna att ta av föräldraförsäkringens dagar, vilket man kan göra 60 dagar före beräknad förlossning, men vilket få vill göra av lätt insedda skäl. De kan också sjukskriva mammor som inte orkar jobba, med risken att försäkringskassorna slår till bromsarna och inte vill betala ut någon ersättning. Det är bra märkligt att ett samhälle där politikerna inte missar ett tillfälle att efterlysa högre barnafödande, gör det så svårt och krångligt för gravida att ta hand om sig och de väntade barnen på bästa sätt. Socialförsäkringsminister Ingela Thalén säger nu att regeringen kan tänka sig att se över regelverket, eftersom försäkringskassorna i olika län gör så olika bedömningar. Det vore välkommet. Beslutar man sig för att behålla havandeskapspenningen är det dags att modernisera den så att den kan omfatta också kvinnor som inte nödvändigtvis har fysiskt krävande jobb, men som ändå är utsatta för outhärdlig stress och prestationskrav. Ser man över hela systemet bör man utreda om ytterligare föräldraförsäkringsdagar kan öronmärkas för att tas ut före förlossningen, utan att föräldrarna blir av med sina sedvanliga dagar. Hur man än gör får inte det nuvarande systemet bestå. Oavsett om det just nu är politiskt populärt att skrika efter fler barn, borde ett samhälle som inser att barnafödande är ett mänskligt beteende ge det stor respekt och de människor som väljer att föda barn en så bra start som möjligt.