Hillary fortfarande het
Uppladdningen inför det amerikanska presidentvalet den 4 november 2008 har pågått länge, längre än någonsin tidigare. Och ändå är det först nu inför nomineringsmötet i Iowa den 3 januari och provvalet i New Hampshire fem dagar senare som valrörelsen hettat till på allvar.
Den 5 februari infaller sedan supertisdagen, som också den är större än någonsin, då hela 22 delstater håller primärval samtidigt. Det är då det avgörs vilka som blir demokraternas respektive republikanernas kandidater.
Om det från svensk horisont länge har sett ut som att demokraternas Hillary Clinton kommer att ställas mot republikanernas Rudy Giuliani om ett år så komplicerades bilden något efter de tv-sända debatterna i veckan. Men bara något.
Clinton har sedan en tid tillbaka förlorat stöd i opinionen, och hennes främsta partiinterna utmanare Barack Obama och John Edwards har tagit chansen att få Clinton att framstå som trött, och i negativ mening en del av etablissemanget – vilket hon som tidigare presidenthustru onekligen är.
Den förre New York-borgmästaren Giulianis främsta utmanare är Mike Huckabee och Mitt Romney. Men de konservativa har drabbats av dåligt självförtroende, den sittande presidenten är den svagaste sedan Nixon – och det finns inget riktigt starkt republikanskt kort.
I ett svenskt perspektiv framstår den amerikanska mediebevakningen som, minst sagt, intensiv. De intensiva personvalskampanjerna analyseras och utvärderas hela tiden.
Washington Post bjuder till exempel läsarna på en "line up", där kandidaternas dagsform noteras. Striden är hårdast mellan demokraterna.
På fredagen stod Clinton och Obama tillsammans i ledningen. Dessa två har dessutom tillgång till klart mest kampanjbidrag, 90,9 miljoner dollar mot 80,3, att jämföras med Romneys 62,8 och Giulianis 47,2. Att pengar inte är allt visas dock av att Giuliani behåller sitt försprång bland republikanerna, och närmast hotas av Huckabee, inte Romney.
MSNBC kartlägger å sin sida hur många gånger en kandidats namn nämns i etermedierna. Första veckan i december omnämndes Clinton 5850 gånger, Romney 5713, Obama 4258, Huckabee 3550 och Giuliani 1716.
Allt handlar om att synas och höras; att bli "du och bror" med så många som möjligt.
Därför spelar också Facebook, YouTube och MySpace viktiga roller. Precis som bloggarna.
Så mycket formerna, nog så viktiga. Men till skillnad från exempelvis det nyligen genomförda parlamentsvalet i Ryssland, handlar det i USA i grunden också om sakfrågor, inte bara person eller "valbarhet".
Säkerhets- och försvarspolitik, klimat- och miljöfrågor, ekonomi, sjukförsäkringar, illegala invandrare – och så värdefrågor. Allt står högt på agendan, och debatteras ivrigt.
För att ändå återgå till spekulationerna, som kittlar, så är det trots elitkandidaten Obamas frammarsch fortfarande mest troligt att Clinton blir demokraternas kandidat. Hon är hatad och älskad. Det är rekordmånga – mer än 40 procent av väljarna – som säger att de aldrig någonsin skulle kunna tänka sig att rösta på henne. Och just polariseringen brukar vara en förutsättning för att nå långt i det amerikanska valsystemet. Maken Bill må ligga henne till last, men hon har samtidigt en fördel av att framstå som den mest erfarna kandidaten i ett val där ingen sittande president eller vice president ställer upp.
Iowa blir ett första test. Vinnaren i New Hampshire får ett övertag. Men det blir först efter supertisdagen i februari som den vinnande kandidaten kan andas ut och ladda om inför presidentvalet i november.
Jonas Duveborn
