Kyrkans politiska barlast

Det är kyrkoval i morgon söndag. Vem bryr sig? Troligen inte så många, även om det är svårt att sia om valdeltagandet i detta det första kyrkovalet efter skilsmässan mellan Svenska kyrkan och staten. Förra gången det begav sig 1997 var det endast 10,2 procent av de röstberättigade som orkade ta sig till valurnorna i detta försummade och bortglömda val. Många kanske – med rätta – ryggar tillbaka inför att blanda ihop religion och politik och därför väljer att avstå från att rösta. Svenska kyrkan är avvikande bland religiösa samfund genom att den till den höga grad partipolitiserats. Partipolitiseringen inleddes vid 1931 års kyrkoval då partilistorna på allvar gjorde entré. Fortfarande ställer riksdagspartierna, förutom miljöpartiet, upp i kyrkovalen trots skilsmässan mellan kyrka och stat. En mängd partipolitiskt obundna listor ställer också upp. I framtiden slipper vi förhoppningsvis den politiserade kyrkan med allmänna val och får en mer renodlad konfessionell medlemskyrka, där medlemmarna i varje församling på öppna möten likt en bostadsrättsförening väljer lokala styrelser som i sin tur indirekt väljer kyrkans högre instanser. I årets kyrkoval gäller dock de gamla valreglerna och i avvaktan på reformer måste väljarna ta ställning till om de ska rösta på basis av den nuvarande strukturella uppbyggnaden och de sakfrågor som antas dyka upp under den kommande fyraåriga mandatperioden. Det finns många skäl att rösta. Som kyrkan själv tycker om att påpeka är det fler som besöker kyrkans gudstjänster än som till exempel går på bio. Nio av tio begravningar sker i kyrkan, tre fjärdedelar av alla barn döps i den Svenska kyrkan och mer än 60 procent av äktenskapen ingås med hjälp av kyrkans präster. De flesta har på ett eller annat sätt kontakt med kyrkan, trots att Sverige anses vara världens mest sekulariserade land, och kan därför ha intresse av att påverka hur kyrkan styrs. Plånboksfrågor som spelar så stor roll i våra riksdags, regional- och kommunalval har också bäring i kyrkovalet. De 6,2 miljoner medlemmarna i Svenska kyrkan betalar en kyrkoavgift som dras via skattsedeln, medan övriga invånare i Sverige tvingas betala en begravningsavgift. Skånes högsta kyrkoavgift finns i Fränninge pastorat i Sjöbo där invånarna får betala 2,33 kronor, varav begravningsavgiften utgör 0,96 kronor, per intjänad hundralapp medan invånarna i Skånes billigaste pastorat Räng i Vellinge kommer undan med 0,85 kronor i kyrkoavgift, varav 0,13 kronor är begravningsavgift. Det kan med andra ord löna sig att gå och rösta. De främlingsfientliga sverigedemokraterna ställer upp i årets kyrkoval med avsikt att utnyttja det låga valdeltagandet för att ta sig in i de kyrkliga församlingarna och skapa en politisk plattform. Detta är ett viktigt skäl att gå och rösta. Ju fler som röstar desto mindre chans att sverigedemokraterna tar några mandat. I nästa kyrkoval 2005 hoppas vi att riksdagspartierna och övriga politiska partier avstår från att kandidera och lämnar fältet öppet för opolitiska listor och oberoende kandidater. I avvaktan på detta kan den som vill utnyttja sin rösträtt men tar avstånd från politiseringen av kyrkan välja någon av de många partipolitiskt obundna alternativ som ställer upp i söndagens kyrkoval. Det är dags att befria Svenska kyrkan från partipolitikerna.