Ljuset från Öresund

I dag, tisdag, vankas det budgetdebatt i Rådhuset. Trots den rådande konjunkturavmattningen kan tillställningen avhållas i en anda av tillförsikt och optimism. Det går relativt bra för Kristianstad. Nu beror detta förhållande inte på, som kommunstyrelsens socialdemokratiske ordförande Bo Kristiansson vill framhålla i sin budgetpresentation på debattplats här intill, att den styrande svåmp-majoriteten för en kraftfull och ekonomiskt framgångsrik politik utan på att tillväxten i Öresundsregionen blir bättre än i många andra regioner. Svallvågorna från sydväst når ända hit upp och krusar Helgeå. Att växtkraften i Malmö/Lund-området sprider sig ut över hela Skåne har Nordeas ekonomer konstaterat i en rapport som publicerades förra veckan. En av bankens analytiker Anders Olshov har även specifikt studerat prognoserna för Kristianstad, vilket Kristianstadsbladet berättade om i måndagens tidning. Hans slutsatser är knappast nya och revolutionerande men inte desto mindre angelägna att ta till sig. Högskolans centrala ställning som tillväxtmotor betonas åter, liksom behovet av bättre kommunikationer. Med sin relativt begränsade arbetsmarknad betyder snabba och frekventa förbindelser med Öresundsregionen att Kristianstad får tillgång till en större och mer dynamisk marknad. Detta är vitalt för både näringslivets och högskolans möjligheter att skapa nya och progressiva nätverk. I det sammanhanget måste kommunalrådet Kristiansson uppleva sitt beroende av miljöpartiets stöd som ytterst besvärande. De gröna i kommunen ställer sig helt avvisande till en upprustning av E 22: an. I sitt budgetförslag för Region Skåne vill partiet dessutom slopa bidraget till Kristianstad Airport. Med sådana kamrater, som vill hämma Kristianstads utvecklingspotential och hålla kvar kommunen i ett slags efterblivenhetens träsk, går Kristiansson i armkrok. Ingen lustig sits inför den kommande valrörelsen. Även om det således finns anledning att se framtiden an med viss försiktig optimism, får politikerna i Kristianstad inte sitta passiva och gapa efter manna från himlen. Tvärtom gäller det att gripa tillfället i flykten, se om sitt hus och förbereda sig för den hårdnande konkurrenssituation som oundvikligen följer i den globala ekonomins spår. Förutom fortsatta satsningar på högskolan och ihärdiga påtryckningar för att påskynda utbyggnaden av E 22: an bör kommunens styrande koncentrera sig på kommunens kärnverksamheter, det vill säga säkerställa god kvalitet inom skolan och äldreomsorgen. Ett attraktivt boende och en spännande och mångfacetterat kultur- och nöjesliv är inte heller oväsentliga faktorer när det gäller att locka till sig arbetskraft. För att generellt stärka sin konkurrenskraft måste Kristianstad snarast lämna sin topposition i den skånska skatteligan. Svåmp-majoritetens tidigare sänkning av kommunalskatten med 25 öre är helt otillräcklig, liksom den borgerliga treklöverns med ytterligare 10 öre i liggande budgetförslag. Som vi ser det måste Kristianstad sänka med ungefär 75 öre från nuvarande nivå för att hävda sig i konkurrensen. Då landar vi på en nivå en bit över medeltalet för de skånska kommunalskatterna. En sådan mer effektiv skattesänkning kan mycket väl finansieras utan att ekonomiskt tunga verksamheter som skola och omsorg blir lidande. Förutom det utrymme som omfördelningar inom de olika nämndernas ramar skapar, finns stora pengar att hämta genom utförsäljning av kommunala bolag som KRAB, C4 Elnät och ABK. Säljintäkterna ska givetvis användas för att betala av kommunens skulder. Med minskade ränteutgifter blir det goda resurser över att fördela mellan kärnverksamheterna. I avvaktan på nya djärva grepp i den kommunala ekonomin väntar i dag ännu en lång dags färd mot natt för fullmäktigeledamöterna i Rådhusets sessionssal.