Montan sålde luft
Vad är det för skillnad mellan en försäljare av begagnade bilar och en politiker? Det funderade jag på när jag red på motorvägen mellan Öllsjö och Skepparslöv. För några år sedan köpte jag en begagnad Citroën. Försäljaren intygade att han kände den förre ägaren, som hade intygat att han aldrig hade några problem med bilen. Tyvärr visade det sig att problemen var sparade till mig. Numera slipper jag ha ett stort bankkonto, men har blivit väl bekant med en skicklig och servicevänlig Citroënreparatör. Blev jag blåst eller hade jag otur?
Några månader före senaste valet berättade jag i denna tidning vilka problem hästägare och ryttare var utsatta för i kommunen. Göran Montan, moderat politiker, skrev vältaligt ett svar i tidningen (8 /6 2006) att ridfrågorna skulle prioriteras. Jag trodde på hans ord och röstade på Montans parti. Som socialist är det obehagligt att rösta på ett högerparti, men vill de rädda ryttarna, våra hästar och trafikanter från hemska olyckor, är det ett litet pris att betala. I dag är emellertid ryttarna lika illa sedda som före valet och jag är fortfarande hänvisad att rida på den lokala motorvägen i stället för på den fina järnvägsbanken. Någon attitydförändring mot ryttarna och deras verksamhet har sannerligen inte skett. Blev jag blåst eller hade jag otur?
Man kan avgöra frågorna genom att granska vilken information bilhandlaren och politikerna hade före köpet och valet, samt se på vilka möjligheter de hade att påverka sina löften efteråt.
Bilhandlarna är i allmänhet dåligt informerade om en bils tillstånd eftersom de som sålt bilen till handlarna sannerligen inte betonar dess fel och brister. Efter att jag köpt bilen kan handlaren inte påverka skötseln av bilen, varför fel kan uppstå som beror på min hantering. Således är handlaren utsatt för både ett svårt informationsproblem och en omöjlighet att påverka produkten. Jag tror inte jag blev lurad av handlaren. Jag planerar därför att återkomma för att köpa en Citroën. Det var bara otur.
Montan visste före valet vad han ville och visste vilka möjligheter han skulle ha att driva frågan i sitt parti. Däremot visste han inte utfallet av valet. Efter valet fick han och hans kamrater majoritet i kommunen. Han kunde därför starkt ha påverkat kommunen till en förändring i attityder, och han borde ha goda förutsättningar att till exempel upphäva förbudet att rida på banvallarna. Montan hade både information före valet och möjlighet att påverka efter valet. Eftersom inget har skett tror jag att Montan blott gnuggade sina tänder med vaselin och höll ett brandtal i juni för att få våra röster. Men han saknade avsikt att genomföra något. Han sålde luft och visste att han sålde luft. Jag återkommer därför inte till Montan och hans vaselinglänsande parti. Att jag fortfarande tvingas rida på motorvägen beror inte på otur. Det beror på Montans blåsning.
