Orosmoln och ljusglimtar
Katastrofrubriker i dagspressen och i näringslivstidningar samt dramatiska inslag i etermedierna har under den senaste tiden berättat om ett djupt och utdraget börsfall. I princip alla världens börser är drabbade av det globala raset. Stockholmsbörsens totalindex AFGX har rasat med över 60 procent sedan toppnoteringen i början av mars år 2000 – en 28 månader lång nedförsbacke. Är börsraset inledningen till en period av allmän ekonomisk nedgång eller rentav borjan på en depression liknande 1930-talets, undrar många oroligt. Finns det skäl till panik eller vänder det snart och blir bättre tider? Svaret på frågorna kring börsnedgången är tyvärr att ingen i dagens läge riktigt kan förutspå hur världsekonomin kommer att utvecklas de närmaste åren – och osäkerhet är det värsta finansmarknaderna vet. Det finns en risk att osäkerhet och oro får en förlamande negativ inverkan på investerares, sparares och konsumenters beteende. Om så sker skapas förutsättningar för en lång och djup lågkonjunktur. Det långa börsraset började när it-bubblan sprack kring millennieskiftet och förlängdes av en allmän lågkonjunktur och terrordåden mot World Trade Center 11 september 2001. Nu senast har redovisningsskandaler kring två stora amerikanska företag, Enron och Worldcom, samt misstanken att även andra storföretag friserat sina årsredovisningar spätt på misstron både mot börsen och det marknadsekonomiska systemet i sin helhet. Oro kring vinstnivåerna i telekomsektorn, Ericsson är inte det enda företaget i branschen som har allvarliga problem, har orsakat ytterligare kursfall. En annan oerhört allvarlig utveckling är att förtroendet för den amerikanska ekonomin – världens största – håller på att minska bland utländska investerare. Vi har redan sett en sjunkande dollarkurs och ett minskat inflöde av utländskt kapital till USA. Under 1990-talet var USA världens ekonomiska lokomotiv som via sin starka tillväxt drog med sig resten av världen i en global högkonjunktur. Skulle det internationella förtroendet för den amerikanska ekonomin successivt fortsätta att minska över en längre period – då kommer den fruktade internationella recessionen som på beställning. Det finns dock många positiva tecken som i stället antyder att det värsta är över och att vändningen till högkonjunktur ligger runt hörnet, kanske är de goda tiderna här redan i höst. Hushållen i USA och Europa har hittills hållit den ekonomiska tillväxten på en relativt god nivå genom att fortsätta konsumera. Den starka arbetsmarknaden och de stabilt stigande hus- och bostadsrättspriserna ligger bakom att hushållen i västvärlden fortfarande har en rimligt optimistisk framtidstro och vågar spendera. Dessutom ser industrikonjunkturen hygglig ut. Fler redovisningsskandaler, en inbromsning av den amerikanska ekonomin eller några allvarliga finans- eller penningpolitiska missgrepp från någon eller några av regeringarna i världens större ekonomier kan förlänga börsraset och lågkonjunkturen. Men det finns skäl att var försiktigt optimistisk. Om inte annat så åtminstone för att det råder köpläge på börsen.
