Röd majoritet
Den deppighet som nu präglar socialdemokratin i vårt västra grannland lär knappast ha någon motsvarighet i Sverige. I alla fall inte om Göran Persson bryr sig om opinionsmätningar, vilket han i likhet med andra partiledare brukar låtsas som att han inte gör. Gårdagens Demoskopmätning, som publicerades i Finanstidningen, ger socialdemokraterna 35,5 procent av rösterna, vilket är en ökning med nästan 2,5 procentenheter. Dessutom ökar vänsterpartiet med nästan två procentenheter och ligger nu på 14,6 procent av rösterna. Tillsammans får de röda partierna 49,9 procent, vilket gör dem oberoende av miljöpartiet. Det måste kännas skönt för Göran Persson. Även om detta som sagt bara är en opinionsundersökning pekar den precis åt det håll regeringen strävar. Med bara en Gudrun Schyman att ta hänsyn till skulle det bli betydligt lättare att driva igenom den politik regeringen vill föra, utan att behöva förhandla med miljöpartister som oroväckande ofta landar på en mittenpolitik som har mer gemensamt med borgerliga partier. Att det dessutom är nästan precis ett år kvar till valet gör det hela mer rafflande. Visserligen kan oerhört mycket hända på ett år, men att ha detta resultat i ryggen när man ligger i startgroparna för en valrörelse är inte fy skam för Persson & Co. Ett parti som verkligen håller tummarna för att det ska hända mycket under detta år är folkpartiet. I Demoskopmätningen får partiet bara 4,1 procent av rösterna. Det är så nära riksdagsspärren att det borde ge skrämselhicka på partikansliet. Folkpartiets norska systerparti liberala Venstre fick bara 3.9 procent i stortingsvalet och hamnade därmed under fyraprocentsspärren. Tack vare den norska vallagens utformning lyckades Venstre ändå komma in med två kretsmandat, ett skyddsnät som folkpartiet inte kan räkna med såvida inte det osannolika inträffar att de svenska liberalerna får över tolv procent av rösterna i en valkrets. Partiets valberedning har nu bestämt slagit fast att Lars Leijonborg ska föreslås till omval vid landsmötet i oktober, och de senaste veckorna har det faktiskt varit lugnt i partiledardebatten. Det tycks som att Leijonborg genom sin beslutsamhet att sitta kvar och inte öppna för avgångsrykten faktiskt gjort att han ridit ut den senaste stormen. Om det kommer att bli lika lugnt under och efter landsmötet återstår dock att se.