Skåne på god väg
När det gäller ekonomisk växtkraft och företagande är Sverige långtifrån likformigt. Tillväxten varierar kraftigt mellan olika delar av landet. Organisationen Svenskt Näringsliv har studerat den ekonomiska utvecklingen under det senaste decenniet, närmare bestämt mellan år 1994 och – med hjälp av prognoser – år 2004. Måttstocken har varit tillväxten per invånare. Resultaten från denna nationella utvärdering redovisas i en färsk rapport Så skapas ett sjudande företagsklimat. De visar att den högsta tillväxten, drygt 3 procent per invånare och år, under perioden ståtar de relativt företagsstinna länen Västra Götaland och Jönköping med. Skåne kommer som god trea med omkring 2,7 procent. På bottenplatserna i tillväxtligan hamnar som väntat skogs- och glesbygdslän som Norrbotten, Värmland och Jämtland men även Halland, vilket är en stor överraskning. Jumboplatsen, drygt 1 procents tillväxt, kan emellertid förklaras med den långa undersökningsperioden och länet kommer troligen att klättra i placeringar till följd av tydliga tecken på återhämtning under senare år. Under lång tid har vi levt med föreställningen att Stockholmsregionen är landets exklusiva tillväxtmotor. Det stämmer inte helt enligt rapporten. Den genomsnittliga tillväxten i Stockholms län var påtagligt svag i början av 1990-talet och förväntas efter en kraftig boom att åter mattas i år och nästa år. Därför hamnar huvudstadsregionen på en plats ungefär i mitten . Mer intressant än själva rankinglistan är rapportens förklaring till varför listan ser ut som den gör. Tillväxten i en region har ett klart samband med det lokala företagsklimatet. Det är med andra ord länets invånare som skapar tillväxt. Svenskt Näringsliv har definierat företagsklimat som summan av attityder, regler, institutioner och kunskaper som möter företagarna i vardagen. I en omfattande enkätundersökning har företagare och kommunpolitiker fått bedöma företagsklimatet i den egna kommunen. Det visar sig att i län/regioner med hög tillväxt – Västra Götaland, Jönköping och Skåne – är uppfattningen om företagsklimatet också mest positivt. I kommuner, där resultatet påvisar ett gott företagsklimat, delar politiker och företagare samma verklighetsbild. Så är fallet i småländska kommuner som Gnosjö och Vaggeryd, där det betraktas som närmast syndigt att gå utan arbete, men också i skånska Vellinge och Kävlinge. Enligt företagarnas bedömning är kommunpolitikernas och de kommunala tjänstemännens företagsvänliga attityder den absolut viktigaste faktorn för ett bra företagsklimat, till och med viktigare en tillgång till god infrastruktur och kompetent arbetskraft. Möjligen en liten tröst i dessa dagar, när det står klart att Vägverket i sin vägplan 2004-2015 vill satsa huvuddelen av anslagen på upprustning av befintliga sträckor och redan beslutade projekt. Till exempel får skåningarna blicka långt bortom 2010 innan de kan se E 22: an fullt utbyggd som motorväg. Kristianstads kommun, vars företagsklimat inte redovisas i undersökningen, har all anledning att ta till sig och lära av rapportens slutsatser. Det finns här hos den socialdemokratiska kommunledningen en till synes djupt ingrodd motvilja mot att öppet diskutera lokal näringspolitik. Inte minst i valtider tycks frågan tillhöra ett tabubelagt område.
