Svår ekvation för skolan

Det är tuffa tider för skolorna för tillfället, hittills i år har 1 300 lärare varslats om uppsägning i Sverige och det ser ännu mörkare ut framöver.

För att uppmärksamma detta inledde Lärarförbundet i torsdags den riksomfattande kampanjen "Låt inte barnen betala krisen". Under den gångna helgen genomförde Lärarförbundet manifestationer på flera platser i landet, bland annat i Trelleborg och i Malmö och förra helgen var man i Kristianstad.

Syftet med Lärarförbundets kampanj är att slå vakt om skolorna i finanskrisens spår. Det andra stora fackförbundet, Lärarnas Riksförbund, är inne på samma linje.

"Det kommer att krävas politiskt mod. Kommunpolitikerna måste våga prioritera skolan framför annan verksamhet de kommande åren och regeringen måste i höstbudgeten rikta nya specialdestinerade resurser till skolan", säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

De två fackförbunden talar förstås i egen sak, för sina medlemmars bästa. Men problematiken kvarstår vad gäller elevernas – och allas – framtid.

Ett budskap i Lärarförbundets kampanj är att inte göra om misstagen från 1990-talet. "Under 90-talskrisen drabbades barnen hårt när lärarna sades upp", säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarnas riksförbund.

Det är sant, det är inte rättvist att konjunkturläget ska avgöra kvaliteten på skolan för de elever som börjar nu. Kommunerna måste sträva efter att kvaliteten på skolan är likvärdig oavsett när man går i skolan.

I den nyligen utkomna boken "Blåsta" av Gustav Fridolin är slutsatsen inte nådig. De stora nedskärningarna i skolan under 1990-talet har lett till en blåst generation för dem som föddes under 1980-talet. Många lärare blev uppsagda, undervisningen blev sämre med följden att studieresultaten och betygen försämrades.

I vårpropositionen som presenterades för ett par veckor sedan kom det inga extra statliga resurser till kommunerna i år. Fokus för insatserna ligger på de kommande åren då krisen väntas slå ännu hårdare mot välfärdens kärna, vård, skola och omsorg.

Finansminister Anders Borg är en sträng magister. Det är ofrånkomligen så att det måste skäras ner inom den offentliga sektorn på grund av vikande skatteunderlag.

Runt om i landets kommunerna är det svåra ekvationer som ska gå ihop när nästa års budget ska arbetas fram. Hur ska resurserna fördelas och vad ska man skära ned på?

Skolorna är en tung utgiftspost för kommunerna och det kan vara en enkel lösning att ta pengar därifrån. Men det gäller att vara observant och höja blicken, stora nedskärningar i skolan i dag får långtgående konsekvenser. Här måste kommunerna ta sitt ansvar.