USA i krigstillstånd

Tisdagens terrordåd mot centrala politiska och ekonomiska mål i USA har försatt hela den fria världen i ett chocktillstånd. Tusentals människor antas ha omkommit och antalet skadade beräknas uppgå till det mångdubbla. Inom loppet av några timmar spreds död och förödelse i hjärtat av USA. De båda skyskraporna vid World Trade Center på södra Manhattan i New York störtade samman sedan två kapade passagerarplan flugit rakt in i byggnaderna och delar av försvarshögkvarteret Pentagon i Washington stod i brand sedan ett tredje plan kraschat där. Vidare detonerade en bilbomb utanför utrikesdepartementet i huvudstaden. Världens enda återstående supermakt är kränkt ända in i själen. Mot terrorister hjälper inget paraply av missilförsvar, hur teknologiskt sofistikerat det än utformas. Som vid tidigare spektakulära terrorattacker riktas misstankarna mot islamiska fundamentalister. Den arabiskspråkiga tidningen al-Quds al-Arabi i London uppger att man för en tid sedan fått information om att den ökände saudiske terroristen och USA-hataren Usama bin Ladin planerade omfattande attacker mot vitala amerikanska intressen. De fundamentalistiska afghanska talibanerna har tagit bin Ladin under sina vingars skydd varför denne kan därifrån kan planera och organisera illdåd helt ostört. Det faktum att talibanregimen i går tillhörde de röster välden över som fördömde attentaten mot USA betyder i praktiken ingenting utan kan snarast ses som uttryck för ett uppehållande försvar gentemot amerikansk vedergällning. Om det skulle visa sig att kopplingen till bin Ladin finns, kan man i Kabul räkna med att Washington kommer att slå tillbaka hårt och skoningslöst. Efter den "svarta tisdagen" kommer ingenting att vara sig likt på den storpolitiska scenen. Om USA under George W Bush uppfattats som mindre utåtriktat och beslutet att stå fast vid multilaterala avtal, har attentaten gett isolationismens förespråkare ännu ett argument. Utvecklingen i Mellanösternkonflikten kommer att spetsas till ytterligare. En svängning mot ökad sympati och förståelse för Israel och Ariel Sharons politik är att vänta. Om inte förr kan fredsprocessen nu betraktas som stendöd. Som en närmast paradoxal effekt kan USA och Ryssland att närma sig varandra. Den ryske presidenten Vladimir Putin har länge varnat för den islamiska fundamentalismens utbredning i Kaukasus-området. I Moskva har man hela tiden betraktat konflikten i Tjetjenien som utslag av terrorism. Möjligen har Putin nu lättare att få gehör för den inställningen i Washington. Framöver kommer vi att få ett mer slutet världssamhälle. Det kommer att bli besvärligare att röra sig fritt över gränser. Inte desto mindre är det viktigt att att alla goda demokratiska krafter visar en gemensam beslutsamhet att försvara principen om det öppna samhället. Vi avvaktar med spänning på vilken sida Attac och andra mer eller mindre organiserade globaliseringsmotståndare ställer sig i den skärpta kamp mot den internationella terrorismen som väntar.