Världens vattenbrist

I Sverige råder ingen brist på rent dricksvatten. Vi är så vana att det finns i aldrig sinande ström i kranen att vi knappt fäster något värde vid det. Att inte vara vatten värd är ett avslöjande uttryck. Men vattnet är en värdefull resurs, ja en förutsättning för liv och utveckling. Runt om i världen saknar nästan en och halv miljard människor tillgång till rent dricksvatten. Det skapar stora sanitära problem som leder till sjukdom och död. Omkring 450 miljoner människor i 29 länder hotas av akut vattenbrist. FN beräknar att ungefär en tredjedel av jordens befolkning kommer att lida av vattenbrist år 2025 om dagens nedslående utveckling fortsätter. Dessa tillstånd och prognoser stod i centrum när vattenexperter och beslutsfattare från hela världen förra veckan var samlade i Stockholm. Anledningen var Stockholm Water Symposium och Världsvattenveckan. Vattenförsörjningsproblematiken är som antytts ovan ett tacksamt område för allehanda dysterkvistar och utvecklingspessimister. Det är inte tu tal om att det är ett stort och allvarligt problem. Men likt andra resursproblem går det att bemästra. Inte minst med hjälp av ny teknik och ekonomiska styrmedel kan situationen i de drabbade delarna av världen förbättras avsevärt. Årets mottagare av Stockholm Water Prize, professor Takashi Asano från University of California i Davis, brukar omnämnas som världens främste expert på rening och därmed också återvinning och återanvändning av avloppsvatten. Professor Asano tror att en tredjedel av världens vattenanvändning i framtiden kommer att bestå av renat avloppsvatten. Vilken stor betydelse återanvändning av vatten genom rening kan få i stor skala framgår av att jordbruksforskare räknar med att konstbevattningen måste öka i storleksordningen 15-20 procent inom en 25-årsperiod för att klara livsmedelsförsörjningen. Jordbruket står redan idag för en mycket stor del av den totala förbrukningen av vatten. Där finns stora besparingar att göra med ny teknik. All vattenanvändning är långt ifrån effektiv. I många länder är vatten en gratis eller kraftigt subventionerad resurs för industri och jordbruk. Att det leder till slöseri säger sig självt. Men genom ekonomiska styrmedel går det att få bukt med överkonsumtionen. Pris på vatten möter ibland ideologiska ryggmärgsreaktioner. Det finns många som reagerar mot att göra livsnödvändigt vatten till en handelsvara. Det låter måhända ädelt och fint, men bygger på den felaktiga föreställningen att de utsatta och resurssvaga automatiskt skulle förlora på en sådan ordning. Ekonomiska styrmedel är oöverträffade när det gäller att se till att de knappa resurserna kommer till användning på bästa sätt. Vinsterna för samhället kan sedan distribueras så att de kommer alla till del. Temat för årets Världsvattendagar i Stockholm är behovet av att få igång en dialog mellan politiker, företag, miljöorganisationer och andra aktörer. Alla borde kunna enas om det kloka i att sätta pris på vatten.