Vik inte undan för hot

Sedan det blev känt att det funnits planer på att mörda tecknaren Kurt Westergaard har Jyllands-Postens Muhammedkarikatyrer åter hamnat i centrum för debatten. Det kan då finnas skäl att påminna om att teckningarna inte fick särskilt mycket uppmärksamhet när de publicerades på hösten 2005.

Nyheter • Publicerad 18 februari 2008

Först 2006, efter att en danskmuslimsk delegation rest runt i arabvärlden, kom de våldsamma protesterna. Inte bara flaggor utan också ambassader sattes i brand. Då kom också en lång rad personer att ha åsikter om Jyllands-Postens publicering.

Ansedda politiker som Bill Clinton och Jack Straw, liksom en rad svenska politiker och opinionsbildare, kritiserade tidningen. Det var märkligt eftersom dessa personer normalt inte brukar ha några synpunkter på danska tidningars publiceringsbeslut. Anledningen till att de nu yttrade sig var ju inte heller den ursprungliga publiceringen utan de reaktioner den hade gett upphov till. Ofta angavs just de våldsamma konsekvenserna som ett argument för att teckningarna inte borde ha tryckts. Det blev många artiklar på temat "yttrandefrihet är nog bra, men …"

Lars Vilks Rondellhund väckte förra året liknande reaktioner. Några debattörer ansåg till och med att det var stötande att Vilks fick skattefinansierat polisskydd efter de hot som hade riktats mot honom. I ett svavelosande inlägg i Svenska Dagbladet gick den gamle kabinettssekreteraren och Fidel Castro-beundraren Pierre Schori (s) till angrepp mot Vilks, för att han hade dragit in "polisen, skattebetalare i allmänhet, svenska exportföretag" i sitt projekt.

Med Schoris logik borde alla hotade människor - antingen det är misshandlade kvinnor, frispråkiga författare eller vittnen i en rättegång mot en kriminell liga - själva betala för sitt polisskydd. En sådan ordning vore naturligtvis djupt motbjudande.

Det demokratiska samhället får inte sända ut signalen att fria röster kan tystas. Det får inte vara så att de som hotar mest också får bestämma mest. Diktaturstater som Iran och Syrien skall inte bestämma gränserna för yttrandefriheten i Danmark och Sverige. Det var ingen tillfällighet att Salman Rushdie och Ayaan Hirsi Ali, personer som vet mer än flesta om hoten från muslimska extremister, hörde till dem som starkast försvarade Jyllands-Postens yttrandefrihet.

Mot denna bakgrund var det betydelsefullt att ett antal danska tidningar, också sådana som tidigare varit kritiska mot Jyllands-Posten, slöt upp för den hotade Westergaard och publicerade hans teckning. De svenska tidningarna, med Sydsvenskan som ett hedervärt undantag, följde inte efter. Civilkurage är inte den mest framträdande egenskapen hos svenska chefredaktörer.

David Anderssonär författare och redaktör på tidskriften Axess.

SAXO

Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.