Nyheter

Vladimir Putin och makten

Så har då den av Putin utkorade Medvedev fått det ryska folkets välsignelse. Hur många arméförband och industrier som tågade till urnorna instruerade att rösta rätt, lär vi aldrig få veta. Därför är oppositions- och kommunistledaren Zuganovs 17 procent en överraskande stor röstandel. Det tyder på att den hårda kampanjen för Medvedev lett till en del proteströster.
Nyheter • Publicerad 7 mars 2008

I dagarna sysslar medierna med de framtida relationerna mellan Putin och hans kronprins. Kommer Medvedev att utnyttja den ryska presidentpostens befogenheter till att på sikt frigöra sig från Putin och själv bli en verklig maktfaktor i rysk politik?

Det finns då anledning att dröja en stund vid det demokratiska underskottet i Ryssland, inte minst när det gäller partiernas förankring i samhället. Det största partiet är en Putin-konstruktion, en röstmaskin som tillhandahåller rätt valresultat. Ett resultat som ger en demokratisk dräkt åt den hårda maktens kärna i Kreml.

En kamp mellan idéer i rysk politik avgörs inte genom åsiktsförändringar i en valmanskår, något som skulle öppna för demokratiska beslut. I stället måste motsättningar lösas inom den styrande eliten. En maktkamp alltså, vars resultat beror på allianser mellan olika intressegrupper. Den reella makten bygger dock ytterst på möjligheten att använda våld. Antingen det sker med samhällets medel eller på mer privat basis, bland annat med mord på misshagliga personer.

Man måste ta sin utgångspunkt här om man vill bedöma Putins framtida roll i Ryssland. Politiken i Ryssland har alltid stått över rättsväsendet. Domare tillsätts, avskedas och dömer efter politiska beslut. Diktaturer vinnlägger sig ofta om maktutövningens yttre former, men styr i vid sidan av lagarna och med följsamma domares aktiva stöd.

Systemet fungerar när makten är väl definierad och inte på allvar utmanad. Även i Sovjet fanns en president som betydde föga eftersom kommunistpartiets sekreterare hade den reella makten i sina händer. Det är troligt att makten i dagens Ryssland förblir knuten till personen Putin, alldeles oavsett vilken befattning han kommer att inneha, när presidentskiftet väl äger rum. Att avstå från presidentens formella förpliktelser kan rent av ge Putin möjlighet att ytterligare stärka sin position.

Några påstår att Medvedev kommer att föra en annan politik, eftersom han inte har en bakgrund i FSB, den ryska säkerhetstjänsten. Man kan med lika stor trovärdighet hävda att just detta faktum kommer att hålla honom stadigt inom de skaklar där han nu selas av Putin.

För övrigt anser jag att Gotland måste försvaras.

Bo Pellnäsär säkerhetspolitisk kommentator och samhällsdebattör.

SAXO
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.