Yrvaken debattinsikt

Den kommunala förvaltningens existens i rådhuskvarteret i Kristianstad har blivit en sorglustig visa: flytta eller inte flytta. När fastighetsbolaget Norrporten häromåret gjorde påstötningar för att få kommunen att flytta in i Skatteverkets tidigare lokaler på Södra Kasern, tändes hoppet hos många. Kommunförvaltningarna vid Stora Torg lägger en förlamande hand över denna del av stadskärnan. Här borde mer liv in; mer affärer, mer boende.

Att det också erbjöds ändamålsenliga kontorslokaler i centrum av staden borde ha fått kommunledningen att snabbt agera. Men inte. Ärendet drogs i långbänk, och hyresvärden tröttnade.

Nu, bara några månader efter att Norrporten dragit tillbaka sitt erbjudande, har plötsligt rådhuskvarterets framtid blivit en het potatis. Enligt tekniska förvaltningens chef Jan Westberg är kostnaden för en nödvändig renovering i dag så gott som lika stor som att bygga nytt. Men för de 95 miljoner kronor som skulle behöva investeras får kommunen ändå inte ett acceptabelt hus, tillgängligheten för handikappade kommer att förbli bristfällig. Och fem års renoveringsarbete till trots innebär det att kommunen kommer att bryta mot lagen om man väljer att stanna kvar.

Tekniska utskottets ordförande Anders Tell (s) efterlyste i Kristianstadsbladet i går yrvaket en bred debatt om rådhuskvarteret: Måste förvaltningen ligga centralt? Vad ska hända med de lokaler som kommunen lämnar?

Den debatten har flera personer försökt föra under en längre tid. En av Kristianstads handelsprofiler, Olle Johansson, har i debattartiklar här på opinionssidan gång på gång krävt den politiska majoriteten på svar, eller åtminstone antydningar till visioner. Svaren har antingen uteblivit eller varit svalt ointresserade.

Något anmärkningsvärt är det också att hanteringen av erbjudandet från Norrporten aldrig blev en politisk fråga, utan sköttes på tjänstemannanivå.

Mot denna bakgrund är det välgörande att Tell blev hörsammad i sin önskan om debatt i och med att folkpartiet i går krävde en försäljning av rådhuskvarteret. Fler än folkpartisterna borde stödja förslaget. Det står redan klart att flera handelsmän gör det. Kristianstad är en handelsstad och kommunen skulle knappast må dåligt av om handelns möjligheter förbättrades ytterligare. Möjligheten till fler attraktiva lägenheter i centrum lär inte heller möta något större motstånd på bostadsmarknaden, som numer uppvisar tecken på bostadsbrist.

Den kommunala förvaltningen behöver inte ligga mitt i centrum. Det är bättre att den är tillgänglig. Sedan vore det naturligtvis önskvärt att Rådhuset med sin fullmäktigesal, och de centrala funktionerna blir kvar vid Stora Torg, som en sista bastion och historisk markering. Juristerna och militärerna i Kronohuset har sedan länge flyttat, Riksbankens och Postens tjänstemän likaså. Det räcker. Kristianstad är en stad i förvandling. Det ska inte beklagas, utan ses som en utmaning. Nytänkande och prövande av gamla sanningar och vanor är grunden för all utveckling.

I detta sammanhang är placeringen av de kommunala tjänstemännen en liten fråga. Det är bara att beklaga att kommunens politiska ledning – socialdemokraterna och kristdemokraterna – inte hade handlingskraft nog att agera när erbjudandet från Norrporten kom. Vilka lokaler med samma goda förutsättningar och läge står i dag till kommunens förfogande?