Alinde, 29, driver kyrkis – här lär små och stora känna varandra

– Välkommen in. Leken är i full gång här, säger Alinde Ljungberg, ny barn och ungdomsledare i Örkeneds församling.

Inne i Sigridstugan, precis nedanför kyrkan i Lönsboda, är leksaker är framplockade och bara fantasin sätter (inga) gränser för de barn som är på plats. Det är andra tillfället efter att kyrkis nyöppnade efter pandemin.

– Idag är vi 13, men i måndags var hela Sigridstugan full. Då var vi 26 personer som trängdes här, säger Alinde Ljungberg och skrattar.

Kyrkis, som är i Svenska kyrkans regi, riktar sig till barn i åldern noll till sex år, två träffar i veckan (måndagar klockan 12.30-15 och torsdagar klockan 9.15-12) med olika aktiviteter som sångstunder, pyssel, fika och mycket annat – som lek med trolldeg.

– Jag har kommit hit för att umgås med andra mammor och låta mina barn träffa andra barn, säger Julia Stjärna, 31, som är här med Ivar och Majvi.

Lite påminner kyrkis om en öppen förskola, särskilt behövligt i en ort där en sådan mötesplats saknas.

– Det finns inget att göra här i byn som föräldraledig, säger Julia Stjärna.

Det är en bra förberedelse inför förskolestart, berättar föräldrarna.

Alternativet hade varit att behöva köra till Osby eller Älmhult, berättar Miley Tran, 28 som är här med dottern Viola.

– Innan detta fanns det ingen öppen förskola (i Lönsboda), så vi har fått åka till Älmhult. Där är det många barn men vi känner inte dem, för de bor inte här. Vi är jätteglada att det här har öppnat, säger hon som hoppas att dottern och hon själv kan lära känna fler.

I början på nästa år flyttar ”kyrkis” från Sigridstugan till nyrenoverade lokaler i församlingshemmet tvärs över gatan.

Alinde Ljungberg har nyligen börjat på tjänsten som barn- och ungdomsledare. Hon kommer från Kungälv från början. Hon träffade kärleken Oskar när hon pluggade på gospellinjen på folkhögskolan i Glimåkra och läste till körledare där och blev Lönsbodabo för nio år sedan.

Vad är det som du gillar med jobbet som barn- och ungdomsledare?

– Jag har jobbat med människor hela livet, i skolans värld och senare också på folkhögskolan. Det känns väldigt naturligt, både att jobba med barn och den pedagogiska biten, men är inte riktigt sugen på att läsa till lärare. Det här är en så prestigelös atmosfär. Jag vill att alla ska få känna sig välkomna och sedda här på kyrkis och att det ska bli en trygg punkt för föräldrar och barn.